Cyber Commands chef Keith B Alexander besöker Capitol Hill i Washington

DN.se 2011-01-02

Hans Rosén
hans.rosen@dn.se

Sverige har en central roll i internetkriget

Sverige spelar en nyckelroll i Europa när USA rustar för framtidens cyberkrig. Det visar hemligstämplade dokument från Wikileaks som DN tagit del av. Det är det svenska nätet som intresserar USA. I det tysta har amerikanerna kartlagt viktig infrastruktur världen över.

I februari 2009 skickar tjänstemannen Susan Burk vid utrikesdepartementet i Washington ut en hemlig order till ambassader världen över. Ambassadörerna instrueras att kartlägga förhållanden i sina respektive länder som kan ha betydelse för USA:s säkerhet. Värdländernas myndigheter och politiska ledningar ska inte tillfrågas.

En av dem som får ordern på sitt skrivbord finns på Gärdet i Stockholm. Han heter Robert Silverman och är USA:s vice ambassadör i Sverige. Hans uppdrag är att utröna om det finns någonting i Sverige som borde läggas till USA:s hemliga lista över samhällsbärande infrastruktur som måste skyddas.

Silvermans slutsats är att Sverige bör prioriteras upp. Han rekommenderar i ett hemligstämplat svar till Washington att två svenska punkter adderas till den hemliga listan.

Den ena är ett företag i läkemedelsbranschen. Den andra punkten har väsentligt större säkerhetspolitiska implikationer. Det Silverman vill ge amerikansk säkerhetsklassning är – hela det svenska telenätet. Han skriver i rapporten till Washington:

”Även om Sverige inte förfogar över en direkt undervattenskabel från USA, är Sverige en central knutpunkt för kommunikationer i Europa.”

Särskilt framhåller Silverman Telia Soneras kablar österut.

”Det svenska bolaget Telia Sonera är en internationell operatör som äger och driver 43 000 kilometer fiberoptisk kabel som länkar samman Ryssland och Baltikum med resten av Europa och USA. Om dessa kommunikationsvägar skulle förstöras, brytas eller exploateras, kan det skada hela världens kommunikationer.”

Vad Silverman talar om är annorlunda uttryckt den svenska delen av internet och dess betydelse i österled. Hans bedömning saknar inte fog.

Telia sonera hör till de verkligt stora spelarna kring det globala nätet. Det svenskfinska telekombolaget ingår i en liten krets av operatörer vars nätverk tillsammans utgör internets internationella ryggrad. Det är deras kablar som kan transportera riktigt stora trafikmängder över stora avstånd och knyter samman alla mindre operatörer och nät.

Den uppdaterade listan över infrastruktur världen över som USA behöver skydda är hemligstämplad, men mycket tyder på att Silverman fick gehör för sina synpunkter. Slutdestinationen för hans rapport är Homeland Security, det särskilda departement som president Bush skapade efter 11 september-attacken för att samordna skyddet mot terrorism. Det är där som listan sammanställs och slutsatser dras om vilka försvarsåtgärder som ska vidtas.

Åtgärderna samlas i en plan för skydd av infrastruktur. Planens namn (National Infrastructure Protection Plan) tycks antyda att det handlar om interna förhållanden i USA. Diplomattelegram som Wikileaks offentliggjort avslöjar dock den amerikanska säkerhets­zonens räckvidd. Den är global.

I planens avsnitt för IT-infrastruktur spelar Cyber Storm en central roll. Det är en återkommande övning i hur digitala attacker från terrorister och fientliga stater ska bemötas. Kring Cyber Storm finns ett internationellt nätverk och 2010 släpps Sverige som ett av få länder in i den inre kretsen.

I denna krets finner vi också det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon. Där har det under 2010 pågått en febril aktivitet för att rusta upp USA för den nya tiden. Genom ett historiskt beslut reformeras krigsmaktens högsta strategiska ledning. Ett nytt organ, specialiserat på digital krigföring, instiftas. Det kallas Cyber Command och blir stridsfärdigt i oktober 2010.

Cyber Command innebär ett paradigmskifte. Vice försvarsminister William Lynn uttrycker sig så här:

– Vi är nu redo att addera nätet till de traditionella arenorna för krigföring – land, hav, luften och rymden.

Även taktiskt företräder Cyber Command ett nytt synsätt. Passiva försvar i form av digitala murar ska kompletteras med mer aktiv spaning på nätet och möjlighet att själv attackera fientliga mål. Särskilt ska nätverk av strategisk betydelse för USA försvaras.

I spetsen för Cyber Command står den fyrstjärnige generalen Keith Alexander. Han är dessutom chef för ännu ett organ i USA:s komplexa labyrint av säkerhetstjänster, National Security Agency. NSA sysslar med digitalt spionage, det vill säga läser och lyssnar på internationell nättrafik i syfte att identifiera hot mot USA.

När general Alexander förhörs i kongressen inför sitt tillträde passar han på att kritisera gällande lagar och regler som han menar begränsar militärens möjligheter att agera med full kraft i cyberrymden. Han blir bönhörd.

I ett kontroversiellt beslut i oktober 2010 ger Vita huset krigsmakten möjlighet att agera även när civil infrastruktur är hotad. Dörrarna öppnas mellan general Alexanders cyberkrigare med offensiva befogenheter och Homeland Security med ansvar för skydd av kritisk infrastruktur inom och utanför USA. Under övningen Cyber Storm sitter de vid samma bord. Och Sverige är en av hedersgästerna.

En av dem som arbetade med Sveriges deltagande i Cyber Storm är Ingvar Hellquist, säkerhetskonsult och före detta arméöverste. Han bekräftar att Sveriges roll i det globala nätet väger tungt.

– Det är klart att det har betydelse att en av internets hubbar finns i vårt område, det är inte så många länder som har det. Att vi ligger långt fram och är en attraktiv samarbetspartner beror ju bland annat på att vi tidigt fick en knutpunkt i nätet. Och när sånt här väl är på plats är det ju inte teknik som man flyttar på så lätt, säger Ingvar Hellquist till DN.

Han och andra personer inom den svenska underrättelsesektorn som DN talat med framhåller också den svenska kunskapsnivån.

– Vi är duktiga på IT-säkerhet och våra kunskaper är ett skäl till att vi får vara med, säger Richard Oehme, chef på enheten för samhällets informationssäkerhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Syftet med Cyber Storm är just att öva på hur infrastrukturen på USA:s hemliga lista ska försvaras vid attacker.

Scenariot under 2010 års upplaga handlade om att internets fundamentala delar blir attackerade, med förlust av människoliv och allvarliga avbrott i verksamheten både hos myndigheter och företag.

Parallellt med Cyber Storm genomförde Sverige en egen säkerhetsövning där bland andra MSB och Försvarets radioanstalt (FRA) deltog. Den handlade om hur IT-relaterade störningar i elförsörjningen ska hanteras. Sveriges deltagande i Cyber Storm fokuserade på informationsutbyte, berättar Richard Oehme.

– Det handlar om fungerande kontaktvägar. Vem ringer man när det hänt något? Sådana här incidenter sprider sig snabbt. Man måste ha den internationella dimensionen med när man övar, säger Oehme till DN.

Den svenska regeringen vill inte uttala sig om hur man ser på amerikanernas intresse för det svenska nätet.

– Vi har ingen anledning att kommentera påståenden om andra länders säkerhetsintressen i ett visst lands infrastruktur, säger försvarsminister Sten Tolgfors pressekreterare Mikael Östlund till DN.

När det gäller samarbetet med USA hänvisar regeringen till det avtal som har slutits med Homeland Security.

Där pekas teknologi för övervakning och identifiering av terrorrelaterade aktiviteter ut som samarbetsområden. Någon konflikt med Sveriges linje i

utrikes- och säkerhetspolitiken ser man inte.

– Samarbetsavtalet har inte någon inverkan på Sveriges suveränitet eller militära alliansfrihet. Det internationella samarbetet stärker däremot Sveriges förmåga på viktiga områden, säger Östlund.

Telia Sonera har avböjt att kommentera uppgifterna om bolagets nät i den amerikanska diplomatrapporten.

Källor: Wikileaks, US State Department, Homeland Security, Department of Defense (Pentagon), US Strategic Command, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Google adds