Den 22 oktober släppte WikiLeaks webbsida nästan 400 000 hemligstämplade dokument om kriget i Irak, den största läckan med hemlig information i USAs historia.
Explosiva avslöjanden som finns i Iraq War Logs gav ytterligare bevis för Pentagons roll i den systematiska tortyren av irakiska medborgare av regimen som installerades efter Saddam. Faktum är att detta är en mångfald arkiverade dokument om hur amerikanska tjänstemän underlåtit att undersöka tusentals fall av övergrepp, tortyr, våldtäkter och mord. Även oskyldiga offer som var mål för kidnappande gäng torterades slumpmässigt av irakisk polis och soldater som opererar på order av Inrikesministeriet, ”undersöktes” på ett nonchalant sätt som var lite mer än en mörkläggning.
Strunt samma att Pentagon var fullt medvetet om den mardröm som utspelades i irakiska fängelser. De struntade i misshandel med gevärskolvar och stålkablar, elavrättningar, kött som skars upp med rakblad, lemmar som hackades av med motorsåg, syra och kemisk bränning på misshandlade kroppar som hittats utefter vägarna, ögon som mejslats ut eller ben som sargats av mördarnas val av verktyg: borrmaskinen!
Strunt samma att dödspatruller ställdes upp av amerikanska styrkor när det imperialistiska äventyret spårade ur totalt, när metoder för upprorsbekämpande som utformades i Vietnam (Operation Phoenix), i Syd- och Centralamerika under 70- och 80-talet (Operation Condor) och när en ”Salvador Option” utspelades.
Strunt samma att den förre befälhavaren för USAs Militära Rådgivande Grupp i El Salvador, överste James Steele, var den som uttogs av USAs Ambassad till inrättande av Wolf Brigade eller det irakiska Inrikesministeriets Specialpoliskommando, hade beryktade dödsskvadroner som spred förödelse och fasa över irakiska städer och byar.
Dödandet och grymheterna som utfördes av amerikanska och brittiska soldater var inte enbart slumpmässiga handlingar av förödelse av sekteristiska gäng. Tvärtom, även om sekterism och etniskt hat spelade en roll i slaktandet var de, från en strategisk och taktisk synvinkel, noggrant kalibrerade handlingar, utformade för att ingjuta skräck i en befolkning som var totalt förkrossad av den amerikanska invasionen. Som forskaren Max Fuller reported för fem år sedan:
I Irak kommer kriget i två faser. Den första fasen är klar: förstörelsen av den befintliga staten som inte stämmer överens med brittiska och amerikanska intressen. Den andra fasen består av uppbyggnaden av en ny stat, knuten till dessa intressen och att krossa varje avvikande sektor i samhället. Öppet så involverar det tillämpning av samma sorts ekonomiska chockterapi som har gjort så mycken skada i delar av den Tredje världen och Östeuropa. I hemlighet betyder det skrämmande, kidnapping och mördande av oppositionens röster.
Pentagons talesman Geoff Morrell fördömde läckorna på fredag kväll och hävdade att dokumentens avslöjande var en ”gåva till terroristorganisationer” som ”riskerar livet på våra trupper”.
Att bagatellisera betydelsen av dokumenten skänker förståelse av USAs ockupation, som Morrell karaktäriserade som ”vardagliga”. Till den grad att de tecknar nonchalansen, verkligt lättvindig likgiltighet, för irakiskt liv som visats av de amerikanska styrkorna, Morrell har rätt: de är bedövande vardagliga och däri ligger deras fasa.
Loggarna logs målar upp en bild av livet efter ”befrielsen” av den oljerika nationen. Som med organisationens publicering av 75 000 filer från deras afghanska krigsdagbok
2004-2010 Afghan War Diary, 2004-2010, ger fredagens frisläppande starka bevis för USAs medverkan – och värre – i den systematiska misshandeln av fångar.
Enligt Krigsloggarna så var 2006 en icke namngiven amerikansk Special Operations Task Force beskylld för att ha gjort en fånge blind som var i deras förvar. Vi läser following följande:
Påstått övergrepp på häktad person av TF____IN____ 2006-02-02 kl 17:50 vid 2350C, IN___ medan de utför OUT-behandling, den häktade #___ rapporterade att han var misshandlad under sitt tillfångatagande. Den häktade har mist sitt högra öga och har ärr___ på sin högra underarm. Den häktade uppger att hans skador är en följd av övergreppet som gjordes vid tillfångatagandet. DIMS anger att den häktade fångades på ___ i ___, och den enhet som tillfångatog den häktade var en insatsstyrka, den häktades fång nr är___. Under processen påstår personalen att fången ____ tog foton som skildrar ett bandage över hans högra öga och skador på hans högra underarm. Den häktade har kompletterat sin besvärsinlaga för misshandeln och vi söker nu ett svuret utlåtande från den häktade. Per order av insatsstyrkan ____, överfördes den häktade ____ som planerat och fortsätter CID sin undersökning vid ankomsten till ___ GHRAIB.
Arkiv med ohyggliga filer avslöjar att även när de konfronterades med allvarliga bevis för misshandel var resultaten lika vämjeliga som oundvikliga: ”Ingen ytterligare utredning”.
Rapporter för ”fragmentariska order” kallas Frago 242 och sammanfattar tusentals händelser. När påstådda övergrepp begicks av en irakier på en annan irakier görs ”bara en första rapport” och inga ytterligare undersökningar kommer att krävas utan krav från Högkvarteret (HQ). Sådana direktiv kom aldrig.
Faktum är att i ett så hypermilitariserat samhälle som vårt där ”kedjan av befäl” är värderad långt ovanför grundläggande mänsklig anständighet, strunta i lagliga regler, så kommer ordet ”diskret” alltid från toppen. Undersökande journalisten Robert Fisk recounted berättade hur det kunde låta på en presskonferens i november 2005 på Pentagon:
Peter Pace, den oinspirerade ordföranden i Joint Chiefs of Staff (stabschefer) informerar journalister om hur soldater skall reagera på den grymma behandlingen av fångar och påpekade stolt att en amerikansk soldats plikt är att ingripa om han ser bevis på tortyr. Då kameran flyttades till en ännu mer olycksbådande figur, försvarsminister Donald Rumsfeld, som plötsligt avbryter – nästan i ett muttrande och till Paces bestörtning – ”Jag tror inte att du menar att de (amerikanska soldater) har en skyldighet att fysiskt stoppa den. De skall rapportera den.”
I huvudsak var Frago 242 de politiska medel som användes av den amerikanska administrationen för att frikänna sig själva från ledningsansvaret för slakten de hade inlett med invasionen i mars 2003. ”Vi rapporterade dessa fasor. Vad mer vill du ha?”
Ivriga att skjuta över säkerhetshanteringen på deras irakiska marionetter och minska sina förluster så skickade Pentagon vidare sina skyldigheter som ockupationsmakt, dvs att försäkra att de mänskliga rättigheterna respekteras av de personer som de hade installerat som härskare över den oljerika nationen.
Påstått övergrepp på häktad person av IA (Iraktiska armén) vid Diyla-fängelset i Baqubah den 25 maj 2006:
Rapporterad påstått fångövergrepp i Diyala provinsen i Baquba vid Diyala-fängelset. IX påstår att han greps från sitt hus av IA i Khalis-området av Diyalaprovinsen. Han hölls sedan under jorden i bunkrar för ungefär ___ månader runt ___ utsatt för tortyr av medlemmar av ___ IA. Denna påstådda tortyr inkluderade, bland annat, ___ stressande positioner där hans händer var bundna/___ och han var upphängd i taket, användande av trubbiga objekt (___ pipes) för att slå honom på rygg och ben, och användande av elektriska borrar för att borra hål i hans ben. Efterföljande vård har getts till fången av oss ___. Fången är under USAs kontroll vid den här tidpunkten. Allt pappersarbete har sänts genom nödvändiga ___ och PMO kanaler. Avslutat: 260341MAY2006. Speciell aktivitet möter MNC-___.
Två dagar senare var ytterligare tortyroffer funna i Diyalafängelset och USAs militärpersonal rapporterar enligt följande: report
WikiLeaks avslöjande tvingade FNs chefsutredare för tortyr, Manfred Nowak, att kräva att Obamas administration ”beordrar en full utredning av USA-styrkornas inblandning i övergrepp på mänskliga rättigheter i Irak”, rapporterade The Guardian.
Nowak sa att om dessa filer visar klara överträdelser av FNs Konvention mot tortyr så har ”Obama-administrationen en plikt att undersöka dem”. Ett misslyckande i att undersöka dessa allvarliga anklagelser ”skulle vara ett misslyckande av Obamas regering att erkänna dess skyldigheter under internationell lag”. Det är en liten chans att detta skall inträffa under vår ”framsynta” president.
Tvärtom, som The Washington Post rapporterade på söndagen, den förre CIA-generalkonsuln Jeffrey H Smith, nuvarande rådgivare till Leon Panetta, vill hänga ut budbäraren. Han säger: ”Utan tvekan trodde han att skaparen av WikiLeaks Julian Assange kunde bli åtalad under Espionage Act för ägandet och delandet utan tillåtelse av hemlig militär information”.
The Post informerade oss att Obamas Justitiedepartement ”assisterar Försvarsdepartementet i dess undersökning av läckorna till WikiLeaks. Då Smith sa att han inte visste om ansträngningar gjorts för att gagna en häktning av Assange, sa han ’Min förmodan är att Justitiedepartementet och Försvarsdepartementet arbetar mycket hårt för att se om de kan få jurisdiktion (domsrätt) över honom’”.
Som jag diskuterade discussed 2009 så kanske Pentagon arbetar febrilt för att göra just det och utvecklar en Joint Special Operations Command (JSOC) ”Människojaktsteam” för att trycka ner Assange och hans organisation till marken.
Med en regering som hävdar rätten att döda någon som helst på den här planeten, inklusive amerikanska medborgare som dömts som ”terrorister”, är det inte långt kvar till att föreställa sig att Pentagon tillgriper lite ”våtarbete” för att tysta Assange och därigenom störa ett ”mänskligt nätverk”, ansett som fördärvliga hinder för Washingtons imperialistiska projekt. När allt kommer omkring, enligt Crawfords sätt att se, ”Varför släppa en bomb när effektiva operationer eller en kniv kanske räcker?”
Hur som helst, det fanns redan tillräckliga bevis innan fredagens släppande att amerikansk militärpersonal och ”privata säkerhetsentreprenörer” (beväpnade legosoldater) hade begått krigsförbrytelser som motiverade brottsutredningar.
Även efter 2004 hade avslöjanden av undersökande journalisten Seymour Hersh i The New Yorker sparkat igång tortyrskandalen på Abu Ghraib, där filerna visar att systematiska övergrepp, avrättning av fångar tillsammans med andra allvarliga krigsförbrytelser var standardförfarande av USA och deras irakiska koalitionspartners.
När Hershs undersökning först landade på tröskeln till Bushs Vita Huset fick vi veta att övergrepp på fångar var ett verk av ”några få dåliga äpplen” på nattskiftet vid det ökända Abu Ghraib-fängelset.
Medan den värvade personalen blev anklagad, åtalad och dömd och fängslade för sina brott, var Pentagons funktionärer, inkl försvarsminister Donald Rumsfeld, biträdande försvarsminister Paul Wolfowitz och deras toppmedhjälpare, befriade av Vita Huset och deras medbrottslingar i företagarmedierna.
”Sanningen är”, skriver Robert Fisk, ”USAs generaler är rasande, inte för att sekretessen har åsidosatts, eller för att blod kanske spillts, utan därför att de har fångats med att berätta de lögner vi alltid vetat att de har berättat för oss”.
...........................................................
Tom Burghardt is a researcher and activist based in the San Francisco Bay Area. In addition to publishing in Covert Action Quarterly and Global Research, his articles can be read on Dissident Voice, The Intelligence Daily, Pacific Free Press, Uncommon Thought Journal, and the whistleblowing website WikiLeaks. He is the editor of Police State America: U.S. Military "Civil Disturbance" Planning, distributed by AK Press and has contributed to the new book from Global Research, The Global Economic Crisis: The Great Depression of the XXI Century.
|
