Därför ger näringslivstopparna kungen sitt stöd Del 2


7.5.2010
Anders Billing

Det kungliga nätverket byggs upp genom inbjudningar till olika statsbesök. Kungen öppnar internationella dörrar åt näringslivstopparna - i gengäld backar de upp honom.
Medlemslistan till HM Konungens Jaktklubb avslöjar att flera av dem som kungen håller närmast är från näringslivets absoluta elit. Det handlar om att ge och ta.
Här är den andra delen i granskningen av hovets makt - som reportern Anders Billing på tidskriften Fokus står bakom. I går publicerades den första delen, om det hemliga maktarbetet som pågår bakom kulisserna.


Inom hovets näringslivsumgänge finns två sammanhang som framträder extra tydligt och som är besläktade, nämligen skogsindustrin och Wallenbergfamiljen.
Varje vår de senaste åren har kungen öppnat skogsindustrins årliga konferens Skogsnäringsveckan - senast härom tisdagen på Norra Latin i Stockholm. Där träffar kungen bland andra Skogsindustriernas ordförande, Södra Skogsägarnas vd Leif Brodén, liksom ofta någon av cheferna för de börsnoterade skogsjättarna. Vid konferensen delar kungen (eller som senast, prins Carl Philip) ut Greve Carl Bernadottes Skogspris, "Skogssveriges kanske finaste utmärkelse till en medborgare som har fört skogsbruket framåt".

Det är inte det enda skogsindustripris som kungen delar ut. Varje höst närvarar han vid utdelningen av Marcus Wallenberg-priset, som premierar forskare och tekniker som gjort insatser inom skogsindustrin.

Priset instiftades av Wallenbergfamiljens ledare under andra halvan av 1900-talet, Marcus "Dodde" Wallenberg, och delas ut av en stiftelse. Dess styrelse leds i dag av arvtagaren Marcus "Husky" Wallenberg, till vardags ordförande i banken SEB. Husky och de andra aktiva medlemmarna av Wallenbergfamiljen, hans farbror Peter "Pirre" Wallenberg och kusinen Jacob Wallenberg, syns stadigt i regentens närvaro - förutom vid prisutdelningar också vid galamiddagar, statsbesök i utlandet och jakter.

Så sent som i mars i år var till exempel kungen och drottningen på statsbesök i Brasilien. Med på resan var inte bara Marcus Wallenberg, utan flera chefer från Wallenbergsfärens bolag. Av de 25 de representanter från svenska företag som var med på resan kom 13 från bolag som kontrolleras av Wallenbergstiftelserna eller Investor.

Saabfolkets medverkan är inte konstig, då ju ett av statens och kungahusets mål med resan var att sälja det svenska stridsplanet JAS.

Och Brasilien är ett land som sfärens bolag har en lång tradition med. Men det är ändå en siffra som knappast avspeglar profilen på svenskt näringsliv i stort.

Även personer som inte direkt är operativa i Wallenbergsfärens bolag, men som har en mer tillbakadragen roll, återfinns ofta i kungahusets kretsar. Ett sådant namn är Erik Belfrage, i Exportrådets deltagarlista beskriven som "senior rådgivare till ordföranden i Investor och SEB". Han har medverkat vid flera tidigare statsbesök, bland annat vid det famösa i diktaturen Brunei då kungen fick skarp kritik för berömmande uttalanden om sultanen. Erik Belfrage var också med på kungajakt år 2006 liksom på kungamiddagar 2003 och 2006. Han sitter också i styrelsen för Hans Majestät Kung Carl XVI Gustafs pris till Årets nybyggare (ihop med bland andra numera Stenbeckjobbande förre näringsministern Björn Rosengren, Monarkägaren Salvatore Grimaldi och miljardären Gustaf Douglas).

Erik Belfrages bror heter Frank, är kabinettssekreterare på UD och en av de operativt ansvariga för att ihop med hovet arrangera alla statsbesök - både utländska i Sverige och svenska i utlandet.

Två andra män med Wallenbergstämpel som står hovet nära - och dessutom är före detta direktörer i skogsindustrin - är Bo Berggren och Björn Hägglund. Båda har varit chefer för det Wallenbergkontrollerade skogsbolaget Stora. I dag är deras främsta roll som styrelsemedlemmar i olika Wallenbergstiftelser - de som egentligen äger aktierna i storbolagen. Kungen träffar duon flera gånger per år när styrelsen för hans "50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö" sammanträder, och där regenten själv är ordförande.

Även om Wallenbergarna är överrepresenterade i de här sammanhangen är hovet duktigt på att, så att säga, sprida gracerna när det gäller vem som blir inbjuden till galamiddagar, statsbesök och kungajakter liksom till vilka som får med-aljer. Åtminstone bland sfärerna på högsta nivå. Hart när varenda svensk direktörs- eller kapitalägarfamilj dyker upp i de senaste årens gästlistor: Lundbergs, Stenbeck, "Stena"-Olssons, Schörling, Douglas, Bonnier, Hult, H&M-Stefan Persson. Styrelsen i drottning Silvias välgörenhetsstiftelse Childhood består också nästan uteslutande av företagarprofiler.

En annan arena, också den med Wallenbergkoppling, som har ett nära samarbete med hovet är Handelshögskolan i Stockholm. Kungen blev själv hedersdoktor på Handels år 1997. Skolans rektor Lars Bergman är ordförande i Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap. När Handelshögskolan fyllde 100 år i fjol höll också kungen tal på skolans stora jubileumsbankett.

En annan variant av kungligt näringslivsumgänge med skogsprofil är jakterna. Varje höst bjuder kungen in till älgjakt i Bergslagen. Det är statliga Sveaskog som står för jaktmarken, men hovet som väljer vem som får komma. På listorna över vilka som har varit med sedan år 2002 finns två tydliga grupper, dels ett antal adelsmän, dels i princip alla kända svenska näringslivstoppar.

Jakterna är en sak, men det som verkligen visar om man är nära kungen är HM Konungens Jaktklubb, en mycket gammal företeelse som funnits under åtskilliga svenska regenter dit bara de närmaste bjuds in. Som första svenska tidning hittills kan Fokus presentera medlemslistan. Av de dryga 200 medlemmarna (bara män) är de flesta personer med adliga efternamn. Men 26 kända näringslivsfigurer är med, bland dem ovan nämnda tre Wallenbergare, Gustaf Douglas, hedgefondförvaltaren Patrik Brummer, Stefan Persson, och de gamla finanshajarna Anders Wall och Erik Penser. Liksom Nordeas nye ordförande, den finlandssvenske finansfursten Björn "Nalle" Wahlroos.

I jaktklubben finns också några av kungens privata vänner, bland andra Carl-Adam "Noppe" Lewenhaupt, Anders Lettström och Anders "Aje" Philipson. Dessa omnämns ofta i skvallerpressen, men ska knappast beskrivas som några makthavare i nivå med Wallenbergare och andra ovan nämnda. En annan, något udda figur i jaktklubben är tidigare ÖB, Owe Wictorin.

En stor del av kungens "hov"
i vid bemärkelse består alltså av näringslivets mäktigaste män. Men även bland dem som faktiskt har en formell titel inom själva "Kungl. Hovstaterna" finns näringslivsfigurer.

Under åtta år, fram till 2004, hade förre Trygg-Hansa-chefen Björn Sprängare jobbet som så kallad "ståthållare" - den som tar hand om kungens olika slott. Sprängare hade dock en bakgrund som direktör på skogsbolag (SCA och Modo) och han efterträddes av en annan tidigare skogsbolagschef, förre vd:n för Assidomän, Lennart Ahlgren.

En annan "sextontaggare" i det svenska näringslivet med hovlig titel är ordföranden i Nordea, Hans Dalborg. Sedan 2009 är han nu också så kallad kabinettskammarherre.

Sammantaget är det en enorm uppbackning som kungen och hovet har från det svenska näringslivet. Relationen är nu inte enbart en konsekvens av att kungahuset minglar upp direktörer, utan minst lika mycket det omvända, där ätandet, pratandet och jagandet grupperna emellan är ett samspel.

Av kungen får näringslivet hjälp med allmänt dörröppnande i utländska samhällen, som ofta lyfts fram och hyllas av direktörerna. Men det är särskilt intressant att kungens hjälp är mest behjälplig när svenska företag gör affärer med utländska stater (och alltså inte utländska företag i allmänhet). Ett exempel är när kungaparet år 2004 höll en bankett ihop med Cristina Stenbeck i Vietnam, just när Stenbecks höll på att förhandla om en förlängning av sin extremt lukrativa mobillicens i landet. Kungens reklamarbete för att sälja Wallenbergsfärens (och tills nyligen brittiska BAE:s) stridsplan Jas är ett annat exempel.
Av näringslivet får kungen i sin tur kontinuerlig uppbackning. Ett av många exempel finns i ett uppskattande kapitel i ovan nämnda 60- årsantologi från Michael Treschow, ordförande i telekomjätten Ericsson.

"När han nu fyller 60 år, så önskar jag att kungen får större erkännande för sitt arbete. Kungen ska inte styra landet, därtill har vi ju våra valda företrädare. Men det skulle faktiskt inte skada om det fanns lite mer insikt om den insats Kungen faktiskt gör och att han lite oftare fick ett tack för den."

Utöver ständigt verbalt stöd får som sagt kungahuset också en mäktig allierad i dessa direktörer. Tillsammans blir kungen och näringslivet ihop en formidabel tyst maktfaktor, vid sidan av det parlamentariska systemet. För övrigt precis på det sätt som statsministern vill att monarkin ska fungera.

Inte så att kungen på något sätt fungerar som ett språkrör för näringslivets frågor. Men genom att hela tiden ge direktörerna plats vid hovet, ta med dem på resor och ge dem medaljer får de en officiell status, som är mycket åtråvärd och som ger dem inte minst direkttillgång till alla politiker som hovet bjuder in till mat och prat.

Hovet självt har inte velat förklara sin syn på umgänget med makthavarna. Biträdande informationschefen Annika Sönnerberg säger dock i telefon att man inte håller med om att näringslivet är mer framträdande i kungens umgänge.

- Kungen träffar ett tvärsnitt av befolkningen i sin verksamhet. I övrigt har vi ingenting att tillägga, säger hon.

Att näringslivet ändå är centralt för det moderna hovet bekräftas dock av hur Daniel Westling nu tränas inför bröllopet. Han har där haft tre toppdirektörer som mentorer: SAS-chefen Mats Jansson, tidigare Nordstjernan-vd:n och styrelseproffset Bernt Magnusson, samt den skånske fastighetsmagnaten Erik Paulsson.

I styrelsen för det strandade brasilianska fastighetsprojekt som Westling jobbade med sitter, förutom Paulsson, bland andra också Nordic Capital-grundaren Robert Andreen och H&M-vd:n Karl-Johan Persson - som är en av kronprinsessans och hennes trolovades närmaste vänner.

När Daniel Westling gjorde sin första större intervju var valet av media följaktligen självklart: Dagens Industris lördagsbilaga, där han var på omslaget i mörk kostym och slips.
Den som har regisserat skapandet av Daniel Westling som näringslivsmakthavare hittar vi också i företagsvärlden. Det är pr-byrån JKL och dess vd Anders Lindberg. Samme Lindberg som med fru Eva var en av tre under rubriken "övriga" i deltagarlistan till mottagningen vid förlovningen. Och gissningsvis en av bröllopsgästerna i sommar.

Mat, prat och makt.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Google adds