Den stora kreditkortsbluffen

Nationell Idag, 9 mars 2011
Vávra Suk


P-automater för bara kreditkort och kontantlösa bankkontor – det blir allt svårare att klara sig utan betalkortet. Bakom det milda tvånget att överge kontanter sägs vara en omtanke om vår trygghet, men vad de flesta aldrig får reda på är att bankerna tjänar miljarder på korten. Varje gång du använder kortet betalar du ofrivilligt en summa till banken!

Att handla med kontanter blir allt svårare. Kontantuttagen på bankkontor har begränsats kraftigt, från 50 000 till 10 000 kronor. Om nu banken över huvud taget hanterar kontanter fortfarande – många kontor har blivit ”kontantlösa”. Landstingen tar inte emot kontanter sedan mars 2010. Vid årsskiftet tog Nordea bort uttagskortet, det man kunde ta ut pengar på bankomat, men inte betala med. Man rekommenderas i stället att skaffa kreditkort.

Många har irriterats över att p-automaterna inte längre tar emot mynt, och arbetande människor har svurit över att de kommit till sin bank bara för att upptäcka att den börjat stänga just över lunchen. Att det plötsligt blivit besvärligt och krångligt att sköta normala kontanta transaktioner är ingen tillfällighet, bankerna och myndigheterna har en uttalad plan; man vill tvinga bort folk, bit för bit, från att använda kontanter.

Och visst är det praktiskt att betala med kort, inte uteslutande för att man medvetet gjort det så opraktiskt som möjligt att använda kontanter. Man slipper ha plånboken full med sedlar och det går snabbt och smidigt i affären. Ibland lite för smidigt faktiskt, då en del i slutet av månaden upptäcker att de knaprat in på den ofördelaktiga krediten på kortet och tvingas betala ränta.
Men hur kan bankerna tjäna grova pengar på kreditkorten? Ett kort kostar ju bara 200 kronor per år, tänker läsaren kanske. Så fel man kan ha!

Banken tar procent på alla transaktioner
Du går till affären och köper äpplen för 100 kronor. Kvittot säger ”äpplen: 100 kronor”. Är det inte precis samma summa som om man betalat med kontanter? Nej. Banken tar ut en ”serviceavgift” för varje transaktion, men inte direkt av kunden, utan av affären.



Visste du att banken tar ut dolda avgifter när du handlar med kort?

För varje köp, även om det rör sig om några kronor, måste säljaren betala 5 kronor i avgift till banken. Redan det blir ordentligt klirr i kassan för banken. Den tekniska mellanhanden, i Sverige är företaget Samport störst, tar dessutom ytterligare 10 kronor per transaktion. Det är dock på procenten som banken lurar till sig de stora pengarna. Av varje köpebelopp måste säljaren betala 2,5 procent till banken i avgift.
Det är alltså inte kunden direkt som betalar, eller ens får reda på att det kostar något extra med kort. Det är i stället säljaren som får en faktura på ”serviceavgifter” i efterhand. Men säljaren måste få in kostnaden på något sätt, och höjer då priset på sina varor. Så i slutändan är det ändå kunden som får betala den extra avgiften för att kunna betala med kort.

”Säg inget till kunden!”
Varför tar då inte affären ut en extra avgift på 15 kronor plus 2,5 procent av beloppet av kunden? Därför att banken förbjudit det. Den affär eller annan säljare som tecknar avtal med banken om att kunderna ska kunna betala med kort förbinder sig samtidigt att inte säga något om de extra avgifterna till kunden.
”Säljföretaget har inte rätt att ta ut tilläggsavgifter av kortinnehavaren vid köp med Visa-kort”, står det i avtalet. Mastercard går dock bra, än så länge.

Nationell Idag har ringt upp Nordeas korttjänst och frågat hur de resonerar.

– Det är förbjudet att ta ut en extra avgift av kunden vid kortköp. Den kostnaden får man baka in i hela priset, precis som om man bjudit på en kasse till varorna, är beskedet.

Hur många skulle vilja betala med kort om de visste hur mycket banken skinnar dem på? Tänk om det stod två prislappar vid äpplena på Ica: kontantkunder 100 kr, kortkunder 117,50 kr. Avgiften skenar förstås iväg vid stora belopp. Att köpa en bil för 200 000 kronor med kort innebär att bilföretaget måste betala 2,5 procent eller 5 000 kronor i avgift.

Att säljaren inte får ta ut bankens extraavgift direkt av kunden kallar bankerna ”förbud mot prisdiskriminering”. Konkurrensverket har prövat ifall detta inte strider mot den svenska konkurrenslagstiftningen. Beslut kom 24 juni 2004:

”Syftet med principen är att serviceavgiften inte ska övervältras på kortinnehavaren eftersom detta skulle motverka användningen av kort. Konkurrensverket har prövat om klausulen strider mot konkurrenslagstiftningen och funnit att så inte är fallet.”

Myndigheterna gillar också tanken med kort. Utan kontanter blir det omöjligt att sälja och köpa utan att det registreras, bokförs och lagras. Allt kommer att kunna följas upp, prövas och inte minst beskattas.

Systemet för med sig att banken får pengar varje gång pengar byter ägare, utan att själv lyfta ett finger. Ju mer folk handlar, desto mer pengar får banken.



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Google adds