Enpartiväldet i Sverige, och i Sovjet 23 augusti, 2011 av Ove Svidén

Land ska med lag byggas var kung Karl XV:s valspråk. Uttrycket återfinns i några av Sveriges gamla landskapslagar: ”land skal mæþ laghum byggias” Kungen fullföljde därmed idén från Franska Revolutionens och dess maktfördelningslära. För att en demokrati ska fungera måste nämligen den lagstiftande makten, verkställande makten och den dömande makten balanseras omsorgsfullt mot varann. Och i lagens bokstav ser vi ut att göra just detta, men i praxis ej.

”Sveriges Grundlag utgår från dessa principer: All makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Det förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”

Efter 70 års utveckling av Enpartiväldet i Sovjetstaten kollapsade Kommunismen i Europa. Nomenklaturan hade fått en opposition. Efter Berlinmurens fall hade Sverige behövt rannsaka den juridiska/ekonomiska grunden för vår blandekonomi. Men det gjorde vi inte.
Efter 65 års mogen utveckling av det Socialdemokratiska enpartiväldet, är det nu dags för Sverige att moderniseras. Varför?
Jo, med hjälp av utnämningsmakten har Socialdemokratin via ‘sina’ domare gjort att landets lagar verkställs av en enväldig domstolsprocess. Domarna behöver inte följa landets lagar. Det räcker med att domarna följer enpartiväldet solidariskt!

Under sina många riksdagsår kunde Göran Person systematiskt välja ut ‘sina’ bästa kvinnor och män för de höga domarpositionerna. Och vad mer är, fortsättningsvis under de kommande, säg tio åren, kan HSB enkelt per telefon ifrån sitt Torp få deras stöd för rörelsen och sig själv. Underskatta inte kraften i Socialdemokratins strategiska utnämningsmakt!


P.S. Kalla Fakta (14/3 2005) har visat ett skakande reportage om vad som händer när domare i svenska domstolar begår brott. Oftast blir det inga påföljder alls, så domarna kan fortsätta att döma andra som om inget hade hänt. Ibland när de blir tagna på bar gärning och hotas av disciplinära åtgärder, väljer de att avgå i det tysta. Men, i vissa fall har domare, trots fällande domar, fått högre tjänster och prestigefyllda utnämningar – en blev t o m kammarrättspresident.

* Det förvånar säkert ingen att domare också kan ertappas med olika slags brott. Man säger urskuldande att de är ju bara människor de också. Men, för att samhället ska kunna upprätthålla lag och ordning – och särskilt respekt för domstolarna – måste det till krafttag i dagens Sverige. Vi måste ha en oförvitlig domarkår.

* Det är ett vida känt faktum att gemene man, sedan början av 1970-talet då Carl Lidbom med bifall av Sveriges regering och riksdag massproducerade lagar med generalklausuler, annars kallat ”lidbomeriet”, saknar respekt för politikerna, lagarna, polisen, åklagarväsendet och domstolarna…

* Men domare med fl höga ämbetsmän får sympati och medlidande från sina kollegor. Här följer ett par uppmärksammade fall som togs upp i Kalla Fakta reportaget: Hösten 2004 dömdes en tingsrättsdomare i Malmö till höga dagsböter för att vid upprepade tillfällen ha köpt sex av en narkotikaberoende prostituerad. Efter att ha hotats med avsked sade domaren upp sig. Domaren krävde att få avgångsvederlag vilket godkändes såväl av personalnämnden som av Domstolsverket. Han fick lön t o m februari 2005.

* En domare i kammarrätten i Stockholm togs på bar gärning i ett buskage på en kyrkogård när han ägnade sig åt sexuella tjänster som han hade köpt av en prostituerad kvinna. Han dömdes för brottet men har kunnat fortsätta att döma i bl a mål om tvångsvård av missbrukare (LVM-mål) och tvångsomhändertagande av barn (LVU-mål).
( hämtat från artikeln: Rättvisans kris av jur. kand Ruby Harrold-Claesson, ordf. i NKMR, Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter)

Lagarnas anda

Montesquieu är framför allt känd för att ha utvecklat maktdelningsprincipen i sin bok
"De l'Esprit des Lois", 1748. Lagar ska skapas, verkställas och dömas i tre olika fristående instanser, ansvariga inför varandra. Det är ett grundvillkor för en fungerande demokrati enligt frihetsfilosofen. Med maktväxlingar får varje parti möjlighet att över lång tid känna delaktighet i de lagar som skapas som en överordnad princip; Lagarnas Anda.

I en demokrati är det avgörande väsentligt att den enskilda medborgaren har en intuitiv förståelse för att lagar är till för att skydda både individen och samhället. Den Judiska grundlagen i tio paragrafer är en mångtusenårig förebild för detta: Du skall icke döda, stjäla, ljuga, osv. Det geniala i maktdelningsläran är att den överförde det intuitivt gudomliga i Tio Guds Bud till en demokratiskt fungerande princip. Det pågående andliga uppvaknandet via Internet och Nätet (www.) erbjuder nu människor att slå myndigheterna på fingrarna om de missbrukar sin gamla invanda makt.

I länder med enpartivälde under lång tid, som i Sovjet och Sverige, sätts Lagarnas Anda ur spel. Det blir 'lönsamt' och möjligt för Nomenklaturan att skapa lagar, generalklausuler och detaljerade föreskrifter som är fördelaktiga för det statsägande partiet. Kollektivet skyddas, inte individen. Kollektivet kan dessutom skydda sig själva bakom en mur av sekretess. Högsta Förvaltningsdomstolen kan hindra en obekväm sanningssägare att vittna i Kammarrätten (vilket tex hände i ett LVU-mål den 17 augusti i år)!

Under enpartiväldets decennier, har den kommunala människohandeln utvecklats till en lönsam storindustri i Sverige. Barn kidnappas från sina föräldrar av Polis och Socialen i samverkan, skyddade av en obegriplig enpartiväldig LVU-lag, och verkställd av smarta bonusbelönade socialsekreterare utan medkänsla, allt skyddat av en korrupt, jävig domarkår. Men det har allmänheten svårt att förstå, och det är just meningen med SVT/Pravda och presstödet som hindrar publiceringen av LVU-skandalens skamliga detaljer.

P.S. Vakna upp alla svenska medborgare! Utöva dina Mänskliga Rättigheter på Nätet, och sök Dig förbi Enpartiväldet i MonopolMedia!