 |
Kraftig sänkning av svensk
BNP-prognos
SvD Näringsliv, 10.11.2011
|
Stigande osäkerhet kring statsfinanserna i euroområdet väntas få den svenska ekonomin att stagnera i slutet av 2011 och början av 2012. Mot slutet av 2012 väntas oron kring statsskulderna klinga av och en gradvis återhämtning inleds för att få viss kraft under 2013.
Det skriver EU-kommissionen i sin höstprognos på torsdagen.
BNP väntas öka med 4,0 procent i år, 1,4 procent 2012 och 2,1 procent 2013. I vårprognosen (den 13 maj) räknade kommissionen med att BNP skulle öka med 4,2 procent i år och 2,5 procent 2012.
Kommissionen skriver att förtroendet bland svenska företag och hushåll har sjunkit kraftigt på ökad osäkerhet om statsskuldsriskerna i euroområdet, och konfidensindikatorerna är nu på nivåer som brukar observeras vid en mycket låg tillväxt eller rentav sjunkande produktion.
”Slutet av 2011 och början av 2012 kommer troligen att karakteriseras av stagnation”, skriver kommissionen.
EU-kommissionen räknar med att investeringarna minskar något till följd av svagare tillväxtutsikter och högre finansieringskostnader samtidigt som lagercykeln väntas bidra negativt till tillväxten under 2012, Vidare är exportutsikterna rätt dämpade inför 2012 eftersom ett antal handelspartners tyngs av statsskuldskrisen och privatkonsumtionen utvecklas svagt till följd av sämre arbetsmarknadsutsikter och högre osäkerhet om bland annat huspriser.
”Viss lättnad väntas från en mer ackommoderande penningpolitik och starkare reallöneutveckling, medan finanspolitiken inte väntas göra mycket för att öka efterfrågan på kort sikt”, skriver kommissionen.
Under slutet av 2012 väntas skuldoron dämpas och en gradvis återhämtningen inleds och för viss kraft under 2013.
”Viss fortsatt osäkerhet och finanspolitiska åtstramningar hos många handelspartners kommer dock troligen att hålla den externa efterfrågan ganska dämpad”, skriver kommissionen.
Till följd av oro kring lösningen av statsskuldsproblematiken och den takt med vilken belåningen minskar i stora skuldsatta ekonomier gör att osäkerheten är ovanligt stor.
En uppåtrisk är det mycket höga sparandet bland svenska hushåll, som kan lyfta privatkonsumtionen. En nedåtrisk är en mer uttalad korrektion på bostadsmarknaden.
Den låga tillväxten väntas leda till en svag utveckling på arbetsmarknaden, där nedgången i arbetslösheten tar en paus.
Sysselsättningen väntas öka 2,2 procent i år, 0,2 procent 2012 och 0,4 procent 2013. Arbetslösheten väntas uppgå till 7,4 procent i år, 7,4 procent 2012 och 7,3 procent 2013.
Förhållandens på arbetsmarknaden är nu mycket stramare än vid den förra avtalsrörelsen, med resultat att löneökningarna bör bli något högre. Samtidigt väntas det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och den väntade ekonomiska inbromsningen hålla löneökningarna stabila på 2,7 procent per år, enligt EU-kommissionen.
Sveriges inflationstakt, mätt som EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP), väntas uppgå till 1,5 procent i år, 1,3 procent nästa år och 1,6 procent år 2013.
Lägre tillväxt och nya finanspolitiska åtgärder väntas få budgetöverskottet att minska något under 2012. Den finanspolitiska hållningen väntas bli neutral.
Kommissionen spår ett budgetöverskott på 0,9 procent i år, 0,7 procent 2012 och 0,9 procent år 2013.
Konjunkturjusterat väntas budgetbalansen bli +0,9 procent 2011, +0,9 procent 2012 och +1,0 procent 2013.
Den konsoliderade bruttoskulden väntas uppgå till 36,3 procent 2011, 34,6 procent 2012 och 32,4 procent 2013.
EU-kommissionens ekonomiska höstprognos
2011 2012 2013
BNP 4,0 1,4 2,1
HIKP 1,5 1,3 1,6
Fasta investeringar 8,5 2,3 3,5
Export 7,8 3,3 5,0
Import 7,6 2,9 4,8
Privat konsumtion 2,6 1,2 1,6
Offentlig konsumtion 1,1 0,9 1,0
Sysselsättning 2,2 0,2 0,4
Arbetslöshet 7,4 7,4 7,3
Budgetsaldo 0,9 0,7 0,9
EU-kommissionens ekonomiska vårprognos (13 maj)
2011 2012
BNP 4,2 2,5
HIKP 1,7 1,6
Fasta investeringar 9,8 5,1
Export 7,6 5,1
Import 7,3 5,0
Privat konsumtion 3,0 2,3
Offentlig konsumtion 1,4 0,5
Sysselsättning 1,9 1,1
Arbetslöshet 7,6 7,2
Budgetsaldo 0,9 2,0 |