Affärsmännen är beredda att förhandla, men inte om pengar.
– Vi vill ha Karelen tillbaka, säger advokat Kari Silvennoinen, som representerar affärsmännen.
Enligt Silvennoinen har representanter för den ryska regeringen erbjudit affärsmännen en ospecificerad penningsumma om de drar tillbaka sin ansökan om en inmutning för en malmgruva på Finska vikens botten.
Ansökan har lämnats in till arbets- och näringsministeriet redan för ett år sedan och ministeriet ska fatta beslut om inmutningen senare i höst. Behandlingen av ansökan väntas fördröja gasprojektet.
Affärsmännen har svarat ryssarna med att de är beredda att dra tillbaka sin ansökan om man från rysk sida kontaktar expresidenten och Nobels fredspristagare Martti Ahtisaari för förhandlingar om ett återbördande av Karelen, som Finland tvingades överlåta åt Sovjetunionen i andra världskriget.
– För oss räcker det med att den ryska regeringen vänder sig till Ahtisaari och ber honom sondera. Då kan de gladeligen börja bygga ut sitt gasrör. Jag är säker på att Ahtisaari åtar sig uppdraget, säger Silvennoinen som inte själv har talat med Ahtisaari.
– Det kan jag inte göra. Kontakten måste tas från rysk sida. Men den som hörde Ahtisaaris Nobeltal inser att han inte skulle tacka nej.
Enligt Silvennoinen är den ryska reaktionen att erbjuda pengar typisk för dem.
– Deras tanke är att man kan köpa oss, men för vår del gäller det inte pengar. Vi har fört fram vårt förslag skriftligen till den ryska regeringens handelsrepresentation.
Enligt Silvennoinen har ryssarna bett att få återkomma till affärsmännens förslag.
Gruvöverinspektör Pekka Suomela uppger för den finska rundradions (YLE) nyhetsredaktion att han uppfattar affärsmännens ansökan som ”minst sagt speciell”.
Silvennoinen förstår inte reaktionen.
– Projektet är seriöst. Vi har lämnat in noggranna planer för hur projektet ska skötas tekniskt. Men det är självklart att vi inte kan inleda undersökningar och analyser på havsbottnen innan inmutningsfrågan är löst.
Den fyra man starka affärsmannagruppen uppges har tidigare erfarenheter av borrprojekt under havsytan. Alla fyra är enligt Silvennoinen dessutom personer som har en stark känsla för Karelen.
Själv har han som advokat drivit ett par uppmärksammade fall där exilkarelare kräver tillbaka fastigheter som hamnat på andra sidan gränsen. Fallen behandlas just nu i europeiska människorättsdomstolen.
