Vetenskapens ställning hotas Karl E Arfors,professor, Sidney Kimmel Cancer Centre, San Diego, USA. f d Forskningschef, Pharmacia Göran Petersson, professor kemi- och bioteknik Chalmers, Göteborg Tore Scherstén, professor, f d huvudsekreterare Statens medicinska forskningsråd, Båstad Helsingborgs Dagblad, 6 april 2010

Få verksamhetsområden i samhället har och har haft så högt anseende som vetenskap och forskning. Det har också funnits goda skäl för det höga förtroendet för universitetens och forskningsinstitutionernas förmåga att generera ny kunskap och att föra forskningsfronten framåt.

Under senare tid har dock förtroendekapitalet naggats i kanten genom bland annat avslöjanden om oegentligheter i rapportering av forskningsresultat av betydelse för hela världssamfundet. Det gäller inte minst när en politisk organisation såsom FN:s klimatpanel, IPCC, som utger sig för att basera sina rapporter på god vetenskaplig grund, slirar med sanningen. Vetenskapen misskrediteras när det visar sig att ogynnsamma resultat utesluts och andra manipuleras för att passa in i den politiska målsättningen. Denna typ av vetenskapligt debacle får helt naturligt ett stort medialt genomslag.

Det finns andra områden inom forskningsvärlden, som hotar vetenskapens ställning kanske än mer. Medicinskt spökskrivande (ghostwriting) är ett sådant.

Under senare år har det visat sig att det blivit ett modus operandi för de stora läkemedelsföretagen att såväl styra planeringen och genomförandet av läkemedelsstudier som att använda sig av spökskrivare för utformningen av artiklar till publikation i välrenommerade medicinska tidskrifter.

Spökskrivning innebär att företagen anlitar antingen egna anställda skribenter eller ett kommunikationsföretag för att utforma artiklar baserade på data som företaget levererat. I USA finns för närvarande fler än 50 olika kommunikationsföretag som erbjuder sina tjänster till läkemedelsföretagen.

Det vanligaste är att det rör sig om översiktsartiklar eller så kallade metaanalyser i vilka en stor mängd av medicinska forskningsresultat från olika artiklar har vägts samman och sedan utmynnar i en bedömning om hur en speciell sjukdom bör behandlas. Läkemedlets eller medlens fördelar betonas starkt medan risker och biverkningar underbetonas.

När artikeln är färdigskriven tar företaget kontakt med en eller flera kända och respekterade forskare inom området, som företagen betecknar som Kols (key opinion leaders). Man ber om synpunkter på artikeln och erbjuder vederbörande att ensam eller med medarbetare stå som författare till den. Spökskrivaren anges inte. Meriter och ekonomiska fördelar underlättar avsteg från den akademiska integriteten.

Sergio Sismondo, professor i filosofi vid Queen´s University i Kanada, har granskat och kartlagt läkemedelsbolagens vetenskapliga verksamhet. Han har visat att en stor andel av de vetenskapliga artiklarna som publicerats om nya läkemedel har spökskrivits av kommunikationsföretag.

Problemen med spökskrivning har aktualiserats i USA genom flera rättegångar mot läkemedelsföretagens marknadsföring. Rättegångarna har lett till stora skadestånd till patienter som blivit lidande på grund av behandlingsrekommendationerna. I en uppmärksammad artikel i New York Times (5/8-2009) beskrivs flera fall och förekomsten av spökskrivna artiklar i de största och mest betydelsefulla medicinska tidskrifterna redovisas. Även om siffrorna är höga så avslöjar de antagligen inte hela problemets vidd. Det är svårt att få säkra uppgifter från förlagen och tidskrifterna.

De medicinska områden som fram för allt blivit och är föremål för spökskrivning är de som har mycket stor ekonomisk betydelse för företagen. Sådana är: hormonbehandling av kvinnor i och efter klimakteriet, reumatiska sjukdomar, kroniska smärttillstånd, kost- och nutritionsrekommendationer och hjärt-kärlsjukdomar. Statiner, läkemedel som sänker kolesterolnivåerna i blod, har enligt uppgifter från USA en världsmarknad som närmar sig 20 miljarder dollar per år och är därmed världens mest sålda läkemedel.

Det är givetvis lockande för bolagen att satsa på mediciner som ska vara förebyggande snarare än botande. Sådana mediciner innebär ju livslång behandling av, ofta ett blodvärde och inte av en sjukdom. Ju tidigare i livet medicinering börjar ju större blir marknaden. Nyligen förslogs att man skulle starta statinbehandling redan i barndomen.

Under 2009 har Institute of Medicine i USA rekommenderat akademiska medicinska centra att anta en gemensam policy som förbjuder spökskrivning inom sina fakulteter. I Europa har organisationen European Medical Writers Association (EMWA) antagit riktlinjer för medicinska skribenter som även omfattar spökskrivning (Ghostwriting guidelines). Om eller hur dessa initiativ kommer att påverka situationen är ännu ej på något sätt klart.