Under det senaste året har forskare utvecklat en teknologi som gör det möjligt att använda tankar för att få datorn att fungera, manövrera en rullstol eller till och med använda Twitter - operate a computer, maneuver a wheelchair or even use Twitter – allt utan att lyfta ett finger! Men då nervanordningar blir mer komplicerade – och trådlösa – säger en del forskare att risken för ”brainhacking” borde tas på allvar.
”Nervanordningar förnyas mycket snabbt och ger fantastiska löften för framtiden”, säger datasäkerhetsexperten Tadayoshi Kohno vid Universitetet i Washington. ”Men om vi inte börjar ta säkerheten på allvar så är vi oroliga för att vi kanske om 5-10 år kommer att säga att vi gjort ett stort misstag.”
Hackers knackar sig in i persondatorer hela tiden – men vad skulle hända om de fokuserade sin nedriga och skändliga energi på neuroanordningar, såsom de hjärnstimulatorer som numera används för att behandla Parkinsons och depressioner, eller elektrodsystem för kontroll av proteser för armar och ben? Enligt Kohno och hans kollegor, som har publicerat sin oro över detta den 1 juli i Neurosurgical Focus, så bär de flesta av dagens anordningar på få säkerhetsrisker. Men då ingenjörstekniken blir mer och mer komplex och mer vidsträckt så är potentialen för säkerhetsöverträdelser större.
Till exempel så kommer den nästa generationen av utrustning som kan implanteras för att kontrollera proteser för både armar och ben troligen att inkludera trådlösa kontroller som tillåter läkarna att fjärrjustera insättningarna på maskinen. Om neuroingenjörerna inte bygger in säkerhetsanordningar såsom kryptering och åtkomstkontroll skulle en angripare kunna kidnappa anordningen och ta över robotlemmen.
”Det är mycket svårt att designa komplexa system som inte har bugg”, säger Kohno. ”Allt eftersom dessa anordningar börjar bli mer och mer komplicerade så blir det lättare och lättare för folk att förbise en bugg som kunde bli en mycket allvarlig risk. Det kanske är på gränsen till science fiction idag – men så var även en resa till månen för 50 år sedan.”
En del kanske frågar sig varför någon skulle vilja hacka sig in i någon annans hjärna, men forskare säger att det finns precedensfall för att man använt datorer för att orsaka nervskador. I november 2007 och i mars 2008 vandaliserade illvilliga programmerare epilepsistödjande websidor genom att lägga in blinkande animationer som orsakade krampanfall i några fotokänsliga patienter vandalized epilepsy support websites. ”Detta inträffade vid två separata tillfällen”, sa en dataforskningsstudent vid namn Tamara Denning. ”Det är bevisat att folk kan bli elaka nog att försöka att äventyra människors hälsa genom att använda datorer, speciellt om neuroanordningar blir mer använda.”
I vissa fall kanske även patienter önskar hacka sig in på sin egen neuroutrustning. Till skillnad mot utrustning för att kontrollera proteser, som fortfarande använder kablar, så är redan nu stimulatorer för hjärnan beroende av trådlösa signaler. Att hacka sig in på dessa anordningar kan tillåta patienter att ”självordinera” förhöjd sinnestämning eller smärtlindring genom att öka aktiviteten i hjärnans ”belöningscentrum.”
”Trots dessa risker så är de flesta anordningar inte skapade med säkerhet i åtanke”, säger Kohno. Neuroingenjörer överväger noggrant säkerheten och tillförlitligheten i nya utrustningar och neuroetikernas fokus på om en ny anordning passar etiska grundregler. Men tills nu har få grupper övervägt hur neuroutrustning möjligen kan utsättas för kapning för att utföra oönskade handlingar. Detta är första gången en akademisk tidskrift har tagit upp ämnet ”neurosäkerhet”, en term som gruppen har myntat för att beskriva sitt fält.
”Det är aldrig för tidigt att börja tänka på säkerhetsfrågor”, sa neuroingenjör Justin Williams på University of Wisconsin, som inte varit involverad i forskningen. Men han underströk att den sortens utrustning som är tillgänglig idag inte är mottaglig för attacker och att rädsla för framtida risker inte borde hindra utvecklingen inom detta fält.
”Historien ger oss mängder av exempel på varför det är viktigt att tänka på säkerheten innan det blir ett problem”, säger Kohno. Kanske det bästa exemplet är Internet som från början ansågs som ett forskningsprojekt och inte tog säkerheten på allvar. ”Därför att Internet inte från början designades med tanke på säkerheten”, skrev forskarna, ”så är det otroligt utmanande – om inte omöjligt – att bygga om det existerande Internets infrastruktur till att möta alla dagens säkerhetsmål”. Kohno och hans kollegor hoppas på att kunna undvika sådana problem i neuroutrustningens värld genom att få samhället att diskutera potentiella säkerhetsproblem innan de blir verklighet.
Via Mind Hacks
See Also:
Image: University of Washington
|
