|
Cancer är ett ord som ges en otrolig kraft och som har potentialen att spela en mycket störande och prekär roll i ditt liv, en som är kapabel att ge dig en känsla av annalkande död. Inom ett ögonblick kan ordet ”cancer” vända upp och ned på din hela värld.
Vem eller vad gav detta enda ord eller påstående en sådan stor makt att det kan bestämma över liv och död? Kan det faktiskt vara så att vår kollektiva, sociala övertygelse att cancer är en dödlig sjukdom, likaväl som den aggressiva behandlingen som följer diagnosen, har ett stort ansvar för dess numera dramatiska eskalering?
Cancer har varken kontroll eller makt över dig om du inte tillåter den att öka i förhållande till tro, förnimmelse, attityder, tankar och de känslor du har, liksom de val du gör i livet. De flesta människor vet att om man dricker vatten från en smutsig damm eller en förgiftad sjö så kan följden bli en livshotande diarré. Ändå så inser relativt få människor att om man håller inne ilska, ångest och fruktan, utsätter sig för solen och äter skräpmat så kan detta också döda en människa – det tar bara lite längre tid. Cancer är mer en indikation på att något fattas i vår kropp och i vårt liv.
Hela cancern kontra bekämpa den
Sant helande fordrar att du slutar att kämpa, för kämpande är faktiskt det som hindrar ett sant botande. Föreställningen av ”cancer” som en dödlig sjukdom från professionellt håll och från lekmannahåll har gjort den till en sjukdom med tragiska konsekvenser för majoriteten av dagens cancerpatienter och deras familjer. Cancer har blivit synonymt med enormt lidande, smärta och död. Ändå är sanningen den att den mesta cancern uppstår och försvinner av sig själv. Inte en dag passerar utan att kroppen tillverkar miljoner cancerceller. En del människor, under allvarlig, tillfällig stress, tillverkar mer cancerceller än vanligt och formar kluster av cancerösa celler som försvinner igen när de känner sig bättre.
Medicinska undersökningar visar att sekret av DNAs kraftfulla anticancerdrog, Interlukin II, minskar under fysiskt och mentalt tvång och ökar igen när personen slappnar av och visar på så sätt att stress är den underliggande orsaken till cancer.
Emellertid är det ju inte så att människor generellt sett är under allvarlig stress hela tiden. Därför ser man att cancer för det mesta försvinner utan någon form av medicinsk inblandning och utan att orsaka någon verklig skada. Relativt få cancerfall blir ”obotliga” eller ens upptäckta. Den stora majoriteten av cancerfall förblir odiagnostiserade och hittas inte förrän man gör en obduktion. De flesta människor dör inte av cancer, de har inte ens symptom som skulle orsaka att en läkare misstänker cancer. 30-40 gånger så många fall av sköldkörtel-, bukspotts- och prostatacancer hittas vid obduktioner än som upptäcks av läkare. Röntgen leder ofta till onödig behandling. Problemet är att människor som är diagnostiserade med cancer är vettskrämda och de underkastar sina kroppar dessa procedurer som orsakar ännu mer skada.
Den mest pressande frågan är inte ”Hur avancerad och farlig är min cancer” utan ”Vad gör jag eller gör inte som sätter min kropp i en situation där jag måste kämpa för livet?” Varför går en del människor igenom cancern lätt medan andra inte gör det? Vad är det som sätter igång en healing och vad hindrar kroppen från att hela sig naturligt? Vad gör cancer så farlig när den faktiskt inte är farlig alls?
Omfattande vetenskaplig forskning över de senaste 10 åren har visat att gener inte orsakar sjukdom, men är faktiskt influerade och ändrade genom förändringar i miljön genom livet. Gener förändras på ett onormalt sätt endast när de är under stress, antingen genom tillsatsämnen i födan, såsom t ex Aspartam och MSG (en antibiotisk eller steroid drog), eller genom att korsa en stressig motorväg, oron för att möta en ilsken partner eller chef, eller en djup känsla av osäkerhet. Allopatisk medicin har ett namn för denna normala respons från celler under förlängd stress: ”Kronisk sjukdom.”
Cancer uppstår när balansen i cellerna är hotad och cellen måste ta till en utväg med mer extrema mått för att försvara eller skydda sig själv. Möjligheten att cancer är en överlevnadsmekanism har man aldrig ens tänkt på vid cancerbehandling och detta har fått fatala konsekvenser. Läkemedelsföretagen rapporterar sina upptäckter till FDA – Food and Drug Administration – och behöver bara bevisa att de testade drogerna har visat viss fördel i en del människor.
Om forskarna kan rekrytera tillräckligt många kandidater som är lämpliga att producera ett gott placebosvar på drogbehandlingen, då kan de göra drogen till en säljbar drog. FDAs godkännande är en tillstyrkan till anti-cancerdroger, baserade på graden av gensvar som är det bästa av en skala mellan 10-20 %. Dessutom är ”succén” av cancerstudier mätt genom tumörens minskning istället för dödstal, så även om personen dör, så länge som tumören krymper, är det ansett som framgångsrikt. För många cancerpatienter vars immunsystem redan är försvagat kan bara en enda strålning eller cellgiftsbehandling visa sig vara fatal.
Modern cancerterapis succésiffror är mycket mindre än även den svagaste placeborespons. Vanligast är att tillbakagång sker i bara omkring 7 % av cancerpatienter. Dessutom så finns inga bevis på att detta är ett resultat från behandlingen, cancern hade kanske försvunnit ändå. Detta är faktiskt troligare, eftersom att inte alls behandla cancer har mycket högre grad av succé än att behandla den!
Även om det bara är 2-4 % av cancer som svarar på kemoterapi har det nu blivit en standardprocedur att föreskriva cellgiftsdroger för de flesta cancertyper. I USA är det 75 % av människor med cancer som får cellgiftsbehandling. (Augusti 2008). Cancerindustrin försöker att använda statistiska bevis för att övertyga dig om att du bör överlämna ditt liv i deras händer.
Överlevnadsstatistiken i det amerikanska samhället är mycket missledande därför att de räknar saker som inte är cancer, och, för att vi kan diagnostisera vid en tidig tidpunkt i sjukdomen, verkar det falskeligen som att patienterna lever längre. Sanningen är att fler människor över 30 år är döende i cancer än någonsin tidigare, men fler kvinnor med milda eller ofarliga sjukdomar har inkluderats i statistiken och rapporterats botade.
| 