| Nyckelfigurerna har nu alla samlats i Washington och i staternas regeringar över hela Amerika för att officiellt sätta en etikett på koldioxiden som ett gift och uppföra lagar som beskattar medborgarna för deras koloxidutsläpp! Det är bara två detaljer som står i vägen: den vacklande ekonomin och en dramatisk vändning mot ett kallare klimat.
De sista två bistra vintrarna har lett till en ökande medvetenhet hos allmänheten om att det inte finns någon flyktväg från global uppvärmning. En majoritet av amerikanska medborgare är numera skeptiska till kravet att koloxidutsläppen, som är ett resultat av användningen av fossila bränslen, kommer att leda till klimatkatastrof. Men regeringen lyssnar inte till sina medborgare.
Hur har vi någonsin kommit till den punkt där dålig forskning leder en hel regering till att straffa medborgarna för att de lever det goda liv som fossila bränslen förser dom med?
Historien börjar med en oceanograf vid namn Roger Revelle. Han arbetade i flottan under andra världskriget. Efter kriget blev han chef för Scripps Oceanographic Institute i La Jolla i San Diego, Kalifornien. Han fick betydande summor från Marinen för att göra mätningar och forskning i havet runt Stillahavsatollerna där USAs militär hade testat atombomber under kriget. Han utökade Institutets intresseområde och bland andra anställde han Hans Suess, en välkänd kemist från University of Chicago. Suess var mycket intresserad av spåren från koldioxid i miljön från förbränningen av fossila bränslen. Revelle var medförfattare till en skrift som Suess gjorde 1957 – en skrift som visade på möjligheten att den atmosfäriska koldioxiden kanske skulle skapa en växthuseffekt och orsaka uppvärmning av atmosfären. Själva grunden i skriften var att man fick en ursäkt för att begära mer pengar för ytterligare studier.
Nästa person som anställdes av Revelle var en geokemist vid namn David Keeling som skulle visa på ett sätt att mäta den atmosfäriska halten av koldioxid. Keeling publicerade 1958 den första artikeln som visade på ökningen av koldioxid i atmosfären och kopplade ökningen till brännandet av fossila bränslen. Dessa två forskningsartiklar blev grunden till forskningen om den globala uppvärmningen, även om de inte kunde framställa några bevis att koldioxid faktiskt var en drivhusgas/växthusgas. Dessutom kunde dom inte förklara hur dessa spår av gas, bara en pytteliten bråkdel av atmosfären, kunde har någon betydande påverkan på temperaturen.
När det här höll på under 50-talet var städerna inbäddade i dimmor av giftiga gaser genom de råa förbränningsmotorerna och dåligt renad bensin som användes till bilar och truckar och dessutom från okontrollerade utsläpp från fabriker och kraftanläggningar. Det fanns ett allvarligt bekymmer för hälsokonsekvenser på grund av dessa föroreningar. Som ett resultat utvecklades en stark miljörörelse som begärde att man gjorde något åt detta.
Regeringen lyssnade på miljörörelsen och satte ny standard på motorerna. Forskare och ingenjörer räddade situationen och nya sorters motorer utvecklades, som var ny ”high tec” och datorkontrollerade, bränsleinjicerade motorer och katalysatorer. Så i mitten på 70-talet var bilarna inte längre så stora förorenare och avgav mindre koldioxid från avgasröret. Och även fabriker och kraftanläggningar hade installerat renare som gjorde utsläppen mindre.
Men en miljörörelse hade etablerats och dess existens berodde helt på finansiellt stöd genom att fortsätta påpeka att samhället hade stora problem med koldioxidutsläpp. Roger Revelles forskning på Scripps Institute hade startat en våg av vetenskapliga undersökningar. Så konceptet av okontrollerad atmosfärisk uppvärmning från ökningen av koldioxid från fossila bränslen blev hörnstenen i miljörörelsens problem. Bilar och kraftanläggningar blev det primära målet. Revelle och Keeling använde sig av detta för att få in mer pengar.
Keeling-kurvan fortsätter att visa på en ökning av koldioxidutsläpp i atmosfären under perioden 1958-2008 från 315 till 385 delar per en miljon. Men, trots ökningen, så är det fortfarande bara ett spår gas i atmosfären. Procenten av atmosfären som är CO2 kvarstår som pytteliten, omkring 3.8 hundradelar av en procent av volymen och 41 hundradelar av en procent av vikten. Och bara en fraktion av den fraktionen är från mänsklighetens användning av fossila bränslen. Den bästa uppskattningen är att atmosfärens CO2 är 75 % naturlig och
25 % är resultat från civilisationen.
Flera hypoteser framlades under 70- och 80-talet om hur denna pyttelilla atmosfäriska komponent av CO2 kanske kunde orsaka en signifikant uppvärmning. Men detta blev totalt obevisat. Åren har passerat och forskare har fortsatt att försöka uppnå resultat för att hitta bevis för sina teorier om global uppvärmning. Och pengar och miljökrav har fortsatt att byggas upp.
På 60-talet kom forskningen om global uppvärmning att intressera en kanadensiskfödd FN-byråkrat vid namn Maurice Strong. Han letade efter problem som han kunde använda för att uppfylla sin dröm om EN VÄRLDSREGERING. Strong organiserade en World Earth Day i Stockholm i Sverige år 1970. Härifrån utvecklade han en kommitté av forskare, miljöentusiaster och politiskt aktiva från FN för att fortsätta med en serie av möten. Han utvecklade också ett koncept där FN kunde kräva betalning från avancerade nationer för klimatskadorna från deras användning av fossila bränslen för att det skulle komma underutvecklade nationer till godo. En sorts koldioxidskatt som skulle bekosta hans EN VÄRLDSREGERING. Men han behövde fler vetenskapliga bevis för att stödja hans primära teser. Så Strong bekämpade etablissemanget inom FNs Intergovernmental Panel on Climate Change (UNIPCC). Detta var inte en ren klimatstudieforsknings organisation, som vi har letts till att tro. Det var en organisation av EN VÄRLDSREGERINGs FN-byråkrater, miljöaktivister och miljöforskare som krävde FN-pengar så att de kunde producera den forskning de behövde för att stoppa förbränningen av fossila bränslen.
Över de senaste 25 åren har IPCC varit mycket effektiva. Hundratals vetenskapliga papper, fyra stora internationella möten och mängder av nyhetshistorier om klimatisk Armageddon senare, de har klargjort sin syn på saken till stor tillfredsställelse för de flesta regeringar och de har även fått delat Nobelpris.
Samtidigt med att Maurice Strong var upptagen inom FN så har saker och ting gått lite snett för mannen som kallas Grandfather of global warming Roger Revelle. Han hade blivit mycket politiskt aktiv på senare delen av 50-talet när han arbetade för att få University of California lokaliserat till San Diegos universitetsområde bredvid Scripps Institute in La Jolla. Han vann det kriget men förlorade en mer viktig strid efteråt när han blev förbigången i valet av den första kanslern för det nya universitetet.
Han lämnade Scripps slutligen under 1963 och flyttade till Harvard University för att etablera ett Centrum för befolkningsstudier. Det var där som Revelle inspirerade on av sina studenter. Denne student sa senare ”Det kändes som ett sådant privilegium att få möjlighet att höra uppläsningarna från en del av dessa mätningar i en grupp av endast ett dussin studenter. Här var en lärare som presenterade något som var helt nytt, just kommit från laboratoriet, med djupgående konsekvenser för vår framtid”. Studenten beskrev Revelle som ”en underbar, visionär professor” som var ”en av de första inom den akademiska världen som slog larm om global uppvärmning.” Den studenten var Al Gore! Han såg Dr Revelle som sin mentor och refererade ofta till honom och hänvisade till hans erfarenheter i sin bok ”Earth in the Balance” som publicerades 1992. Så Roger Revelle var verkligen pappa till Global uppvärmning! Hans arbete la grunden till UN IPCC, försåg anti-fossila bränslens ammunition till miljörörelsen och sände Al Gore på hans resa till sina böcker, hans film ”An Inconvenient Truth”, Nobels fredspris och hundra miljoner dollar från koldioxidens kreditmarknad.
Global uppvärmningsyran blev ”The Cause Célèbre” (något som attraherar) i alla media. När allt kommer omkring så är media för det mesta liberal, älskar Al Gore, älskar att varna oss för kommande katastrofer och säger att himlen snart ramlar ner på oss. Politikerna och miljörörelsen älskar det också. Men tiden rann ut för Roger Revelle, han tvingades ut från Harvard vid 65 års ålder och återvände till Kalifornien och en halvtidstjänst som pensionär vid UCSD. Där har han haft tid till att tänka om när det gäller koldioxid och växthuseffekten. Mannen som inspirerade Al Gore och gav FN grundforskningen de behövde för att sätta igång sin Intergovernmental Panel för klimatförändringen har kommit på andra tankar. 1988 skrev Revelle två varningsbrev till medlemmar i Kongressen. Han skrev: ”Min egen personliga uppfattning är att vi borde vänta ytterligare 10 eller 20 år för att verkligen bli övertygade om att växthuseffekten blir viktig för människorna, både på ett positiv och ett negativt sätt.” Han tillade: ”… vi borde vara försiktiga så att vi inte väcker för stort alarm tills måttet på och mängden av uppvärmningen blir klarare.”
.
1991 bildade Revelle ett team med Chauncey Starr, grundare och chef för Electric Power Research Institute och Fred Singer, den första chefen för USAs Weather Satellite Service, för att skriva en artikel för Cosmos magazine. De uppmanade till mer forskning och bad forskare och regeringar att inte gå för snabbt för att hindra växthus-CO2-utsläpp därför att den sanna påverkan av koldioxid inte var säker alls, och hinder för användandet av fossila bränslen kunde ha en enormt negativ påverkan på ekonomi, jobb och levnadsstandard. Betydande kontroverser omger fortfarande författarna av denna artikel. Jag har diskuterat det här samarbetet med Dr Singer och han försäkrar mig att Revelle var mycket mer säker nu än han var vid tiden när koldioxid inte var ett problem. Detta hindrade dock inte Al Gore att göra sina resor runt världen för att predika om den globala uppvärmningens betydelse.
Roger Revelle dog av en hjärtattack tre månader efter att artikeln i Cosmos magazine var införd. Oh, vad jag önskar att han var vid liv idag! Han skulle kanske ha kunnat stoppa denna vetenskapliga dumhet och få ett slut på skammen om den globala uppvärmningen. Han hade kanske kunnat stå bredvid mig som en förnekare av ”global uppvärmning”.
Al Gore har avfärdat Roger Revelles skuld som en aktion av en senile gammal man. Året efter när han ställde upp för valet till vicepresident sa han att forskningen bakom global uppvärmning pågår och det kommer inte att bli någon mer debatt om den. Från 1992 framtill idag har både han och de flesta av hans supportrar vägrat att delta i diskussioner om global uppvärmning och när de blir tillfrågade om oss skeptiker uttalar de sig förolämpande och kallar oss olika namn.
Numera slår forskningen fast, att de forskare som alarmerar om global uppvärmning säger att klimatet är känsligt för en ”radioaktiv krafts” effekt från atmosfärisk koldioxid som kraftigt ökar växthuseffekten på atmosfärisk uppvärmning. Det enda bevis de kan visa upp för denna komplexa hypotes är genom att köra den i en klimatdatamodell. Man startade en sådan modell omkring 1980 och den visade hur den fortsatta ökningen av koldioxid var likadan som en stadig ökning av genomsnittet för den globala temperaturen under 80- och 90-talet. Men, det är ett faktum, att de sista tjugo åren av 1900-talet var i toppen på en kraftig 24-årig solcykel och temperaturökningen kan ha varit ett resultat av solcykeln tillsammans med den relaterade värmecykeln för havsströmmarnas aktuella mönster under den perioden.
Den uppvärmningen slutade år 1998 och globala temperaturer (som mäts genom satelliter) stabiliserades. Med början år 2002 har datamodeller och verklighetens temperaturer dramatiskt uppnått samma värden. Modellerna förutspådde att temperaturer och koldioxid skulle fortsätta att stiga i små steg, men faktum är att när CO2 fortsätter att öka så har temperaturerna gått nedåt. Nu är de globala temperaturerna i en sådan nedgång att det är ett vida spritt tal från klimatologer om en kommande istid. I varje fall så har FNs datamodells ”bevis” gått upp i rök.
I varje fall har vi idag fortfarande ett yrkande på att koldioxid är brottslingen i en okontrollerbar global uppvärmning som är gjord av människan. Man säger till oss att när vi bränner fossila bränslen lämnar vi ett uselt fotavtryck av kol efter oss. Och vi blir tillsagda att vi måste betala Al Gore eller miljöorganisationerna för detta syndfulla fotavtryck. Våra regeringar överväger att beskatta användandet av fossila bränslen. Federal Environmental Protection Agency är på väg att benämna CO2 som ett gift och ge en strikt reglering av användandet för att skydda vårt klimat. Den nya regeringen i USA är för detta och många av staternas regeringar rör sig mot samma mål.
Vi lider redan under detta CO2-vansinne på så många sätt. Vår energipolitik har blivit kraftigt haltande genom förhindrandet av nya raffinaderier under årtionden. Vi betalar för den brist som detta har skapat varje gång vi köper bensin. Ovanpå detta så kostar oss hela diskussionen om majsbaserad etanol miljoner av skattepengar i subventioner, vilket också har drivit upp matpriserna. Allt detta är långt ifrån över än.
Jag är totalt övertygad om att där inte finns någon vetenskaplig grund för något av detta. Global uppvärmning är en bluff! Det är dålig vetenskap! Det är det största lurendrejeriet i historien! |
