|
Den 31 oktober 2011, accepterades Palestina som en fullvärdig medlem av UNESCO och blev därmed det första FN-organet att erkänna det som ett självständigt land. Flera av de andra organen förväntades ta ett liknande beslut i nästa månad. USA anslöt sig med sina allierade genom att motsätta sig denna nya och brett understödda verklighet, trots allt var det redan år 1947 som Israels suveränitet var en förutsättning för palestinsk självständighet. Israel uppförde sig inte mycket bättre än sin eviga garant, när Benjamin Netanyahu omedelbart införde sanktioner mot Palestina. Bland dem fanns 100 miljoner undanhållna dollars i intäkter, i form av tullavgifter som borde ha gått till Palestina. Politiskt sett är det staten Israel som kontrollerar alla palestinska pengar.
Sedan den 27 november, hände en oväntad sak. Netanyahu sade vid ett möte i Knessets utrikes- och försvarsutskott att han övervägde att släppa pengarna och att kabinettet skulle sammankallas under en av de närmaste dagarna för att då diskutera frågan. Han förklarade sitt återtagande av sitt tidigare beslut om avbrytande av palestinska aktiviter, vilka togs i FN, tillsammans med det faktum att en Fatah-Hamas försoning inte verkade vara nära förestående.
Följande onsdag fattades beslutet. Kabinettet (som består av åtta ministrar av Netanyanus regering) fastställde att Israel skulle både överföra innehållna skattemedel för oktober månad och samtidigt avstå ifrån att skjuta upp skatter som kommit in för november månad.
Allt såg logiskt ut i paragraferna här ovan, och även överensstämmande med den typiska sionistiska utpressningsmetoden. Men så idag, den 4 december, slog en tysk ubåt ner i Netanyahus kabinett; Netanyahus ändrade ståndpunkt blev en belastning för Tyskland.
Tysklands kärnvapenanfall
I samband med Israels andra anfall, började jag tänka på Israels nukleära strategier vilka är nära relaterade till hur framtiden ser ut för det judiska folket. Den centrala punkten i artikeln var relaterad till en rapport från den 30 oktober och publicerades av den brittiska tidningen The Guardian, som avslöjade resultatet från den oberoende Trident-kommissionen. Rapporten hävdade att Israel utvidgar räckvidden för sina Jericho 3 kärnkraftmissiler, så att de kommer att ha samma kapacitet som sina transkontinentala missiler. Israel skulle även kunna nå med kärnvapensmissiler ända bort till Sydamerika. De påstår också att Israel arbetar på att förbättra och utöka funktionera för sina kryssningsmissiler, avsedda att skjutas iväg från ubåtar. Israel har för närvarande tre ubåtar och ytterligare två är under uppbyggnad i Tyskland.
Båda länderna förhandlar även om att man skulle låta bygga ännu en sjätte ubåt. Israels ubåtar är tänkta att ge Israel en "andra möjlighet" vilket innebär att Israel därigenom kunde slå till med kärnvapen från ubåtar på dolda platser i havet. Även om deras kärnvapen lagrades på land skulle de vara till förfång för fiendens förbyggande kärnvapenanfall.
Söndagens upplaga av den tyska tidningen Welt am Sonntag hävdade att Tyskland sade till Israel i november, att man inte kunde gå vidare med en sjätte ubåt om inte politiska eftergifter gjordes. Tyskland begärde att en överföring av pengar till den palestinska myndigheten skulle ske, samt stoppade en ny lagstifning av Knesset för en begränsning av arbete för utländska frivilligorganisationer i Israel. Denna nya lag är även USA emot. Ambassadören för det sistnämnda landet i Israel är Dan Shapiro. Han förmedlade nyligen ett meddelande till de ledande medlemmana av Netanyahus kabinett, med innehållet att Obama-administrationen oroar sig för den föreslagna lagen. Shapiro svarade med att den föreslagna lagstifningen är mycket mer extrem än amerikansk lag eller liknande lagar i västerländska demokratier. Men USA skulle tydligen inte vidta några formella åtgärder mot Israel för deras nya tyranniska polislag.
För att jag kallar den för "en politisk polislag" är inte vanligt. Om den godkändes, skulle den nya lagen överträffa utländska regerigar och "bidra till politiska icke-statliga organisationer. Naturligtvis kunde den israeliska regeringen ha monopol på tolkningen av vad som är en politisk icke-statlig organisation. De skulle kunna hävda att en icke-statlig organisation kunde utfordra palestinska föräldralösa barn och därmed bli politisk eftersom den uppenbarligen fungarade till förmån för palestinierna. Man vet, att Israel kunde förmodligen bete sig på ett sådant hemskt sätt.
Mot alla odds, gynnar Tyskland demokratiska principer framom israeliska önskemål. Mot alla odds, är Tyskland rådande, genom att visa att de har politisk makt över detta zionistiska högkvarter. Ser vi ett nytt återlöst Tyskland, eller skulle ett tyskt vanhelgande ansvara för att man dämpar den västerländska allmänna opinionen till förmån för sionistera - för att sedan återuppväckas av Israel i syfte att dämpa detta nya hot?
|
