Vilken väg tar €uron? 2011-09-24 SvD Therese Larsson

Att krisen för Grekland och euro­zonen fördjupats betyder inte att det saknas idéer om hur man ska lösa situationen. Det finns tvärtom väldigt många olika åsikter om vilken väg Europas politiker ska ta. SvD Näringsliv har sammanställt några av de viktigaste.

SCENARIO 1
Euroexit: Gör det möjligt att lämna valutaunionen
En av de som engagerat sig i eurons öde är den världsberömde finansmannen George Soros, i Sverige mest känd för att ha spekulerat mot den svenska kronan i början av 1990-talet.
George Soros skrev i Financial Times att han ser tre åtgärder för att lösa eurokrisen.
1 Bankernas egna kapital måste öka för att klara att stå emot kriser, här kan det behövas en ny europeisk bankmyndighet.
2 Det måste finnas en ”exitmekanism” i eurozonen, länder måste kunna lämna samarbetet. I dagsläget finns inte den möjligheten i fördraget.
3 Dessutom vill Soros se gemensamma euroobligationer. Han anser att svårt skuldsatta länder måste få samma möjlighet att finansiera sina lån som exempelvis Tyskland. ”Annars blir skulderna ohållbara”. Enligt Soros bör euroobligationerna kontrolleras av eurozonens finansministrar i en politisk motsvarighet till ECB.
En som, åtminstone delvis, är inne på Soros linje är IMF-chefen Christine Lagarde. Hon sa i slutet av augusti att Europas banker behöver mer kapital ”snarast”.
Lagarde är däremot ingen varm anhängare av eurobligationer. Som Frankrikes finansminister ansåg hon att det vore att “spänna vagnen framför hästen” att införa gemensamma statspapper nu. Mer finansiell integration inom eurozonen behövs i så fall.

SCENARIO 2
Euroobligationer: Länderna går i borgen
George Soros är långt ifrån ensam om att förespråka euroobligationer, som de senaste månaderna har debatterats flitigt. Sådana innebär att alla euroländer går i borgen för varandra och gemensamt garanterar att lånen återbetalas.
Fördelen är att Grekland, Irland, Portugal och de andra länder som tvingas betala en hög ränta för sina obligationer, skulle få låna pengar betydligt billigare. Å andra sidan kommer de nationer som i dag har ett bra kreditbetyg få mycket dyrare lån. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har vid ett flertal tillfällen sagt att hon är helt emot så kallade eurobonds eftersom de uppmuntrar ett fortsatt slösaktigt beteende, och på det tyska finansministeriet ser man det i så fall som en absolut sista utväg.
EU-kommissionens ordförande José-Manuel Barroso kommer att lägga fram ett förslag om euroobligationer senare i höst, men även han har erkänt att det inte är någon snabb lösning på skuldkrisen.

SCENARIO 3
Ny drachma: Grekland återinför sin gamla valuta
Flera experter, däribland SvD Näringslivs krönikör och Swedbanks analyschef Cecilia Skingsley, vill se en skilsmässa från eurozonen där Grekland återinför sin drachma. En sådan skulle inledningsvis kunna handlas 1:1 mot euron, och sedan tillåtas flyta fritt. Den grekiska centralbanken skulle alltså inte göra något för att försvara en ny drachma. Samtidigt skulle en massiv skuldavskrivning ske.
Nackdelen är att lånen i utländsk valuta skulle stiga snabbt i värde i takt med att en ny drachma faller.
För att lösa det föreslår vissa bedömare att lånen läggs om i den nya inhemska valutan, vilket innebär att den största smällen tas utanför Grekland.

SCENARIO 4
Dr. Doom: Grekland bör lämna in
Stjärnekonomen Nouriel Roubini, som ofta får smeknamnet Dr. Doom, säger att det är dags att världens politiker inser att Grekland är bankrutt, icke konkurrenskraftigt och fast i en depression.
I en analys för det egna konsultföretaget kommer Roubini fram till att det enda realistiska är att Grekland lämnar eurozonen. Han kallar det senaste stödpaketet från EU och IMF till Aten för ”lurendrejeri” och menar att grekerna måste omförhandla villkoren och kräva skuldavskrivningar. Om nödvändigt ska regeringen Papandreou sätta hårt mot hårt och hota kreditgivarna att ställa in betalningarna, så att de går med på en omförhandling.
Sedan ska en egen valuta införas, som man låter falla med minst 30 procent. Här tjänar enligt Roubini Argentina som ett gott exempel – landet gick igenom en liknande process under tidigt 00-tal.

SCENARIO 5
En ”nordeuro” skapas
Att Tyskland får stå för stor del av notan, oavsett vad som händer, upprör många i Europas största ekonomi. Den tidigare chefen för det tyska industriförbundet, Hans-Olaf Henkel, vill dela upp euron i en nord- och en sydvaluta.
Han förordar att Tyskland, Finland, Österrike och Nederländerna bryter sig loss och skapar en ”nordeuro”. Det skulle ge de kvarvarande länderna i framförallt södra Europa en lägre värderad valuta – vilket skulle stärka deras konkurrenskraft och öka exporten. I Henkels scenario bör även Sverige ansluta sig till en nordeuro.
–Om inte eurozonen bryts upp blir det som i Tyskland, där rika delstater betalar för fattiga, det vill säga organiserad ansvarslöshet, säger Hans-Olaf Henkel till tidningen Handelsblatt.

SCENARIO 6
Status quo: Allt fortsätter som vanligt
Ett annat, inte helt omöjligt, scenario är att allt fortsätter som hittills. Politikerna fortsätter att hitta ad-hoc lösningar jagade av marknaden. Grekland kämpar på, BNP fortsätter att rasa, arbetslösheten att stiga och landet tvingas till en lång och plågsam interndevalvering med social oro som följd.
Många experter oroas av att Europas ledande politiker inte vågar agera och ta de obekväma beslut som krävs, och därför bara skjuter problemen framför sig.