Kaos föder konspirationsteorier DN, 22.11.2009 Lasse Granestrand

Människor vill ha ordning och reda. Både i byrålådorna och i universum. Oordning och slump har aldrig stått högt i kurs, vi står inte riktigt ut med den. Om någon dödar statsminister Olof Palme bör det vara enligt en större plan, absolut inte frukten av någon slump. Och när Gud inte längre är den som styr upp allting blir det allt viktigare med mayafolkets gamla kalendrar eller hemliga militära eliter.

Varför kommer ett uppsving för konspirationsteorier just nu? Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet har skrivit en bok om konspirationsteorier och pekar på tre orsaker:

Viktigast är att förtroendet för myndigheter, regeringar och partier stadigt har gått ner i många länder.

Till detta kommer religionens och de politiska ideologiernas reträtt sedan några decennier. Det har skapat ett vakum som måste fyllas ut.

En tredje orsak är människors starka upplevelser av otillräckligt utredda katastrofer.

Från svensk horisont till exempel 1980-talets fruktlösa u-båtsjakt, mordet på Olof Palme 1986, Estonias förlisning 1994 och tsunamin 2004.

– I Sverige har tron på den goda statsmakten hållit i sig länge, men ubåtsjakten på 80-talet blev en brytpunkt, säger Erik Åsard. Misstron fick en boom och med nätets expansion har den fått allt större spridning.

När professorn nyligen gjorde ett inlägg på debattsajten Newsmill fick han 154 kommentarer de första sju timmarna. De flesta skribenterna försvarade olika konspirationsteorier. Åtskilliga menade att Erik Åsard avfärdade alternativa förklaringar för lätt, att han litade för mycket till de ”gamla” medierna och att det i själva verket är de unga nätanvändarna som är mest insatta.

En aktuell opinionsundersökning från Novus Opinion visar att 18 procent av svenskarna under trettio år, nästan var femte, säger sig tro att den amerikanska statsledningen låg bakom terroristattackerna den 11 september 2001. Erik Åsard säger att han inte direkt blir oroad av siffran, men att han ser ett problem.

– Mina studenter har allt svårare att värdera källors kvalitet. Vad händer med kunskapssamhället om ett snabbt blogginlägg får lika stor tyngd som ett femårigt forskningsarbete? Konspirationsteorier kan vara roande, men vad händer om de i framtiden får fotfäste bland högt uppsatta beslutsfattare?

Men konspirationer finns, och makten far ibland med osanning. Det fanns inga massförstörelsevapen i Irak. Den amerikanske presidenten Nixon hade verkligen ljugit och begått brott under Watergateaffären på 1970-talet.

Erik Åsard räknar med att även kommande stora katastrofer och spektakulära händelser kommer att skapa konspirationsteorier. Bäst frodas de i Mellanöstern och USA.

– I USA med sina många delstater finns sedan nationens tillkomst en stark misstro mot centralmakten, i Mellanösterns diktaturer finns ingen anledning att tro på någonting som staten säger.

DN-journalisten och författaren Clas Svahn har skrivit om månlandningen och ögonblicket då den amerikanska flaggan sätts ner på månen den 20 juli 1969. Flaggan rör sig och hur kan den göra det när ingen vind och ingen luft finns? Slutsats: Det hela är inspelat i en studio!

Clas Svahn har studerat bilderna som togs och sett hur astronauterna knuffar till flaggan och sätter den i rörelse. Men konspirationsteorin kommer att leva vidare. Fakta knäcker den inte.

– USA är med sin svåröverblickbara maktapparat alla konspirationsteoriers vagga. Konspirationsteorier är de maktlösas sätt att beskriva sin vanmakt.