 |
Hur man finner en inre frid i en kaotisk värld?
Skriven av Anna Lindström
Översatt av Gertie Dahlberg |
När du konstant bombarderas med dåliga nyheter, hur kan du då få hopp och en mening tillbaka in i ditt liv? Hur kan du ens börja med att se en bättre värld och en framtid?
Människan är ett komplext däggdjur som har utvecklats över tusentals år för att bli vad hon är idag. Människan har åstadkommit mängder av underbara saker men hon har också satt sig själv på randen till självdestruktion. Från många goda uppfinningar och intentioner så har en del av dem blivit precis det motsatta. Men det är så mycket som gör livet värt det med allt som måste offras. Det kommer alltid solsken efter regn.
Vi är antagligen det enda däggdjur på planeten som kan känna en djup känsla av kärlek, inte bara för våra partners eller barn och familj, utan också för andra djur och växter. Vi är kapabla att känna en liknande varm känsla när vi tittar upp på en stjärnfylld himmel på natten eller när vi känner en lätt bris när solen går ned eller när vi har glädjen att se en fjäril i trädgården eller en fågel som sjunger. Detta är unikt för oss människor.
Dagens samhälle går snabbt förbi med accelererande fart och innan vi vet om det så har livet passerat oss och vi undrar vart det tog vägen. Vi blir konstant projicerade i vårt medvetande om vad vi skall göra med framtiden: Gör detta nu och du får det och det… Studera detta nu och du kommer att bli detta eller detta… Spara pengar nu och du kan köpa detta eller detta…
Allting vi gör är baserat på ett resultat någon gång i framtiden. Om vi bestämmer oss för att inte göra vad man säger åt oss att göra, blir vi istället hotade med historier från det förflutna när saker och ting har gått fel för andra människor, så att det blir som en varning för oss. Alla dessa tankeprojektioner är bara illusioner, de har inget verkligt koncept eftersom de:
1 Inte existerar.
2 Kanske aldrig uppstår.
3 Hör till det förflutna – vilket redan har försvunnit.
Naturligtvis skall du fortfarande göra saker med och i ditt liv men det borde inte hindra dig från att leva och stoppa ditt inre jag från att delta i ditt dagliga liv. Att hela tiden planera för framtiden tar dig längre och längre bort från ditt liv och vad kommer att hända när du blir avskild från livet? Du kommer att tappa bort dig själv i illusionen. Du börjar tro att illusionen är livet.
Faran i att börja associera livet med illusionen är att en illusion inte känner något, det ger dig en falsk inbillning att du är lycklig med saker som endast illusionen kan producera, som t ex pengar, en tjusig bil, kläder och dyra smycken. Alla dessa ”saker” är hjärtlösa objekt, skinande på utsidan men kalla på insidan. Många lär sig detta när de har fått allt de önskat i livets illusion och inser att de inte är lyckliga och nöjda med livet, trots alla sina rikedomar. Det är fortfarande något som fattas i deras liv. Detta något, den inre friden, förnöjsamhet eller det sanna jaget kan bara hittas när du börjar leva livet NU, när du känner vad du gör och när du lägger in ditt hjärta i det du gör och det du säger. När vi gör det kommer vi att se att vi inte måste leta efter något bättre och mer uppfyllande, därför att vi inser att vi redan har det. Det kommer att ta bort pressen på att alltid försöka åstadkomma något och istället ge dig glädje och en lyckokänsla i det du gör. Vi får lugn och frid i våra liv.
Lycka kommer inifrån, vi ”vet” alla att det är så, men vad menas egentligen med det? Sann lycka är inte något som uppstår helt plötsligt när du köper den där bilen eller får just det jobbet - det är en kortlivad känsla av falskt låtsande. Sann lycka är när du känner lycka för det du gör, det är det ögonblicket av att faktiskt göra det, NUET, som är vad de flesta människor söker efter. Om du bara stoppar upp för ett ögonblick och känner glädjen inom dig för vadhelst du gör just då, då vet du!
Medvetandet är ett underbart verktyg vi kan använda på vår väg genom livet, det är en del av den mänskliga kroppen och kan hjälpa oss på många sätt. Det talar om för oss vad vi skall göra i allvarliga situationer. Medvetandet kan dock inte leva vårt liv för oss då det inte har några verkliga känslor. De sanna och verkliga känslorna kommer från hjärtat. När du känner något i en viss situation, t ex när någon du älskat mycket har dött, känner du dig ledsen i ditt hjärta och inte i ditt medvetande. När du blir förälskad blir du det med ditt hjärta och inte med ditt sinne. Men när du blir arg eller svartsjuk är det ditt sinne som talar, framkallat i den mänskliga, naturliga instinkten i din kropp. Den största faran med sinnet eller medvetandet är att det också producerar girighet, ångest och hat som matas av din osäkerhet och ju mer du lyssnar till det ju mer påverkar det dig, så mycket att du till slut tror att du är medvetandet. Vi har sett genom åren hur detta påverkar människor, bevisen är många: krig, atombomben, förgiftningen och utrotandet av andra arter.
När medvetandet tar över och förvildas kan vi verkligen tala om att bli tokig!
Det finns lösningar till dagens problem i världen och lösningen är oss själva! De intelligenta människor vi är har kapaciteten att rädda planeten och allting på den. Svaret finns inom var och en av oss. Vi borde börja med att lyssna till vår intuition och ”magkänsla”, de är de sanna känslorna och ger oss de svar vi önskar om vi bara kunde strunta i illusionen. Vi skall vara fokuserade i ögonblicket av det vi gör och det kommer att ge oss en helt ny mening, vi kanske till och med förändrar saker och ting i vårt liv när vi upptäcker att vad vi trodde var viktigt helt plötsligt verkar obetydligt eller onödigt. Hela vårt trossystem kanske upplöses allteftersom vi får mer och mer insikt in till vårt inre jag.
Jag brukade tänka att en resa runt världen skulle göra mig lycklig och ge mig vad jag sökte. Tänk er min glädje när jag fann att jag hade det inom mig hela tiden. Jag visste bara inte hur jag skulle ”tona in” till det. När jag fann det gav det mig den största gåvan i livet, det har givit mig livet självt: hur jag skall uppskatta ögonblicket för vad det är och att kunna se och förstå vad som pågår runt om mig i detta ögonblick.
Det ger mig stor glädje att skriva ned detta, att få möjligheten att dela detta med er, därför att de ord jag skriver kommer från mitt hjärta och inte från mitt sinne. Jag känner att det jag skriver om inte är något som mitt sinne har ”hittat på”. Emellertid är sinnet redskapet jag använder för att uttrycka mina ord så att du kan förstå vad jag menar. Utan sinnet skulle du tvingas känna vad jag försöker säga - och det är vi inte kapabla till.
Detta är den inre frid jag försöker uttryck här i ord som flyter på då jag känner på samma gång. Denna inre frid har gett mitt liv en helt ny mening och jag känner hopp för framtiden och ser fram emot att vakna upp varje dag. Jag är inte rik, jag har inte fått ett flott hem eller en Ferrari, men vad jag egentligen har är något ännu mer dyrbart, jag har ett liv som är fullt av glädje, lycka och kärlek. Jag har återupptäckt hur det är att leva NU och funnit svaret jag letat efter, inte för att bara leva livet utan att känna det och att vara en del av det med hela mitt jag.
När du börjar leva i NUET kommer du att märka att du blir distraherad hela tiden av ditt sinne eller ditt medvetande som älskar att leva på information som ges till dig i många olika former. Det kan ges av nyhetsmedia eller genom att du lyssnar till vad andra säger. Sinnet suger upp all denna information därför att det helt enkelt är vad sinnet gör. Det försöker att ta över.
Allt liv genomgår en evolution och vi är inget undantag, detta är en del av processen som pågår överallt i universum. Vi är obetydliga på en större skala, men vi har något som är mycket speciellt, vi har en själ som kan tänka själv. En själ som är en del av något mycket större och som ingen hittills kunnat bevisa, men det har blivit kallat många namn: Gud är ett av dem. Det finns en ”högre” medvetenhet som växer idag och många människor tror att människan genomgår en transformation. Ett bevis för detta skulle kunna vara det faktum att fler och fler människor blir medvetna. Men eftersom det inte finns andra bevis på detta på en personlig nivå än att du blir medveten eller upplyst, så tror befolkningen i gemen inte på detta. Helt enkelt av den orsaken att de ännu inte blivit medvetna.
Vi har lärt oss att detta är en naturlig process som Charles Darwin skrev om och forskade i. Detta är återigen ett subjekt som många människor inte tror på och orsaken till det finns i stort sett i religionen. Människor är så osäkra på vad de skall tro på, och det spelar ingen roll vad de tror på, inget trossystem skulle överleva utan att folk får se något slag av bevis eller genom att själva bli medvetna om det.
Våra liv består av lagar och trossatser, tro och hopp, kärlek och hat. Idag får folk veta att de är fria. De flesta av oss tror också att vi är det, men det är bara människor som inte är medvetna som tror så. Därför att i det ögonblick som du blir medveten så inser du att ditt liv inte är ett fritt liv utan ett liv som slav under systemet eller samhället du har fötts in i. Du får veta att du kan göra allting du önskar i livet, men det är långt ifrån sanningen. Du föds som en slav, registrerad med namn, religion, land och kön i ditt land. Du sätts in i grupper med andra barn och man talar om vad ditt land anser viktigt och nödvändigt för dig att lära. Du får veta att du får fri utbildning och det hyllas av både ditt land och andra personer som också tror att de är fria, men valet av vad du kan lära dig är inte ditt, det är landets. Ditt land bestämmer
också hur länge och när du måste studera. Efter skolan kan du ta ett sabbatsår om du är lycklig nog att ha rika föräldrar som stödjer dig i det, annars är det sannolikt att du börjar ett livslångt arbete för landet du bor i. Du kommer att betala till och för ditt land för att uppehålla lagar och restriktioner som de pådyvlar sitt folk, de flesta skrivna utan att du gått med på det eller att du fått säga din åsikt om saken.
Av all rikedom i världen så finns det mesta hos endast 1 % av världsbefolkningen, så den falska tron att alla kan ”få det” och bli rika är mycket långt från sanningen. Men denna lilla procent ger oss all den falska känslan av hopp att detta kan hända. Chansen är faktiskt mindre än att vinna på lotteri. Dina chanser kan liknas vid att du skulle få promenera på månen.
Efter att du har arbetat hela livet kommer du, såvida du inte arbetade för staten i en högre position, att få ta emot en liten statlig pension som inte tillåter dig att njuta och glädjas åt din första fritid i ditt liv. Du kommer antagligen att ha någon sorts sjukdom, beroende på antingen hårt arbete, eller dåliga vanor som du lagt dig till med under livet och som gav dig lite glädje. Du kommer slutligen, om du lever länge nog, att hamna på ett ålderdomshem där människor som inte bryr sig om dig kommer att se efter dig. Människor som är underbetalda och får dig att känna dig oönskad. Du kommer troligen att sitta där och undra vad livet egentligen handlade om.
De flesta gamla människor har idag någon slags tro och det är det som håller igång dem. Löftet om att hamna i himlen efter att ha levt ett ”gott” liv. Ett liv som bestod i hårt arbete och att underkasta sig lagar från regeringen och religionen. När vi dör kommer vi att bli belönade! Så om rika människor är dåliga för att de inte vill dela med sig och har en fri och jämlik värld, menas det då att allihop kommer att gå till helvetet? Är de onda? Eller är det den vanliga människan som är rädd och dåligt informerad eller helt enkelt dum?
Hur och varför startade allt detta? Bestämde sig någon en vacker dag att ”jag är bättre än du och jag kallar mig själv Kung och kommer att styra över dig och alla andra”? Vi har sett många civilisationer komma och gå under människans historia. Vi kan se från historien att ett av de huvudsakliga skälen till varför en civilisation faller är det faktum att när någonting i det samhället misslyckas, såsom t ex minskad tillgång på mat, handel eller ibland naturhändelser, så bryr sig myndigheterna inte om sin befolkning och detta är ögonblicket då människorna slutligen blir medvetna och ser sitt land för vad det verkligen är. Det är då som landets befolkning uppreser sig mot systemet och en ny början av ett nytt system startar. Detta har uppstått igen och igen under människans historia och fortfarande har vi inte lärt oss mycket från det, fortfarande låter vi oss styras av en elit som enbart söker efter att fylla sina egna fickor. Vi låter det alltid gå för långt och resultatet av det blir ofta krig. Vi stoppar inte regeringen i tid när vi ännu har möjlighet att säga ifrån. Vi väntar till det blir folkmord eller går till krig när vi inser att det redan har gått för långt!
Idag har det ekonomiska systemet börjat förvittra. Alla vet det, men de flesta människor tror också att försäkran från regeringen kommer att rädda våra system. De flesta väljer att inte se och tänka självständigt, även då fler och fler av oss får det sämre på grund av arbetslöshet, att man förlorar sitt hus medan man får mindre och mindre stöd från systemet vi har betalat för under hela vårt liv. Och när vi försöker tala om för staten att vi inte går med på aktioner som tas eller när vi vill att de förändrar saker som vi tycker är dåliga för oss eller miljön, då blir vi ibland illa behandlade av polisen som vi egentligen stöder. Vi betalar för folk som stoppar oss! En del är till och med så hjärntvättade att de tror att detta är OK, att detta är det sätt som det måste bli gjort på! De tror att tills den dag när de själva blir offer, då kan de vakna upp. Det måste till att någon faller genom isen på sjön för att inse att den var för svag att stå på!
Under historien har folk för det mesta alltid haft någonstans att gå eller falla tillbaka på. Vi kunde överleva om vi flyttade någon annanstans. Idag är det inte nödvändigtvis ett val längre. Vi har gränser, pass, restriktioner. En del människor har bestämt för alla andra att detta är det sätt som det bör göras på och vi alla låter det hända. Vad skulle du göra om regeringen faller? Vad skulle hända med våra städer? Skulle ett inbördeskrig bryta ut överallt? Skulle det bli folkmord? Skulle folk samlas i olika gäng och kämpa mot varandra för mat och skydd? Skulle vi överge våra gamla och sjuka, våra barn och människor som inte kan tillföra något till gruppen? Skulle vi falla tillbaka i barbarism? Kunde vi uppehålla vår tro och kunskap och skulle vi bry oss om det? Skulle vi finna land där vi kunde så grödor som inte är totalt förgiftade eller förstörda? Kunde vi finna rent vatten att dricka? Kan vi överleva ännu ett sammanbrott av civilisationen?
Vi har förgiftat så mycket av vår planet och de rika struntar fortfarande i det och oss och de fattiga kämpar fortfarande för att få samma saker i tron att det är vad som skall göra dem lyckliga.
Under mitt eget uppvaknande har jag växlat mellan tro eller inte tro, mellan hopp och att ge upp, mellan att slåss för vad jag tror på och låta saker och ting hända utan att blanda mig i. Om jag tittar på människans historia så känner jag det som att jag vill gå ut och kämpa för en bättre värld. Om jag lyssnar till mitt hjärta så känner jag denna enorma kärlek till livet och allting på denna planet och jag känner det som att jag sänder ut kärlek och tro till alla och hoppas att Gud vill rädda oss. Men logisk historia har visat att Gud inte blandar sig i människornas liv, åtminstone inte i detta livet.
Är vi Gudar själva, en del av en energi? En energi i universum som utforskar genom att manifestera sig själv i olika livsformer allteftersom den flyttar runt? Om detta är fallet så är det bäst att vi börjar ta kontroll över våra liv och inte låter oss bli ledda av andra, som för det mesta inte bryr sig ett dugg om någonting utanför dem själva?
Eller är det meningen att vi skall gå omkring i vårt dagliga liv utan att tänka särskilt mycket på det?
Vad än svaret är, jag har det inte och jag har fortfarande inte hittat någon som kan svaret. Kanske är det så enkelt som att det är upp till oss, dig och mig, att vara vid liv och lyssna till vår inre röst och natur och svaret kommer att avslöjas. Vad än framtiden håller på lager för oss – vi lever i en intressant och utmanande tid!
|