Hamaoka

Japans dödliga spel med kärnkraftsrouletten http://vinesbranch.com/ Översättning Gertie Dahlberg 30 mars 2011 By LEUREN MORET  Special för The Japan Times

Av alla platser i hela världen där ingen normalt funtad människa skulle bygga kärnkraftanläggningar - Japan skulle vara ganska nära toppen på den listan.
 
Den japanska övärlden ligger på den så kallade Stillahavsområdet Ring of Fire, en stor, aktiv vulkanisk och tektonisk zon som inringar Nord- och Sydamerika, Asien och ögrupper i Sydöstasien.  De stora jordbävningarna och aktiva vulkanutbrotten som förekommer därorsakas av rörelser av de tektoniska plattorna och andra plattor som kolliderar med varandra under Asien.

Japan ligger på toppen av fyra tektoniska plattor, vid kanten av subduktionszonen och är en av de mest tektoniskt aktiva regionerna i världen.  Det var extremt tryck och temperaturer, ett resultat av de våldsamma rörelserna från plattorna under havsbotten, som skapade de vackra öarna och vulkanerna i Japan.

Ändå, såsom många länder runt om i världen – där General Electrics och Westinghouses modeller används i 85 % av alla kommersiella reaktorer – har Japan använt sig av kärnkraft som en huvudsaklig energikälla.  Faktum är att de tre länderna i topp som använder kärnkraftsenergi är USA, där 118 reaktorer godkändes av Energidepartementet år 2000, Frankrike med 72 stycken och Japan med 52 aktiva reaktorer som omnämndes i december 2003 i Regeringens Vitbok.

De 52 reaktorerna i Japan – som genererar lite över 30 % av sin elektricitet – är placerade i ett område av Kaliforniens storlek, många inom 150 km från varandra och nästan alla är byggda längs kusten där havsvatten finns tillgängligt för att kyla dem.

Många av dessa reaktorer har blivit vårdslöst placerade på aktiva förkastningar, speciellt i subduktionszonen längs med Stillahavskusten där stora jordbävningar ofta uppstår med en magnitud på 7-8 eller mer på Richterskalan.  Periodiseringen av stora jordbävningar i Japan är mindre än 10 år.  Det finns nästan ingen geologisk miljö i världen som är farligare för kärnkraft än Japan – det tredje rankade landet i världen för kärkraftsreaktorer!
”Jag tror att situationen just nu är mycket skrämmande”, säger Katsuhiko Ishibashi, en seismologprofessor vid Kobe Universitet.  ”Det är som en kamikaze-terrorist, inlindad i bomber, han bara väntar på att explodera”.

Förra sommaren besökte jag Hamaoka kärnkraftverk i Shizuoka Prefecture, på begäran av medborgare som oroade sig över faran av en stor jordbävning.  Jag talade om mina fynd vid presskonferensen efteråt.

Eftersom Hamaoka ligger direkt över subduktionszonen nära korsningen av två plattor, och var försenad för en stor jordbävning, anses den vara den farligaste kärnkraftsanläggningen i Japan. Tillsammans med lokala medborgare tillbringade jag dagen med att promenera runt anläggningen, samlade in stenar, studerade de mjuka sedimenten den ligger på och spårade nästan vertikala förkastningar i området – bevis på våldsamma tektoniska rörelser. Nästa dag var jag förvånad över att se så många reportrar som kom till två presskonferenser som hölls vid Kakagawa City Hall och Shizuoka Prefecture Hall. När jag frågade reportrarna varför de hade kommit så långt som från Tokyo för att höra en amerikansk geolog, fick jag veta att det berodde på att ingen utlänning någonsin hade kommit för att tala om för dem hur farliga Japans kärnkraftsanläggningar är.

När de geologiska bevisen presenterades som bekräftade den extrema faran vid Hamaoka blev de närvarande reportrarna uppenbarligen chockade.  Kartan här ovanför över området, som lämnats av Chubu Electric Comapny tillsammans med regeringens ansökan för att bygga och driva anläggningen, visade att stora förkastningar går genom Hamaoka och avslöjade också att företaget insåg faran vid en jordbävning.  De hade noggrant placerat varje reaktor mellan stora förkastningslinjer.

”Strukturerna på kärnkraftsanläggningen är direkt förankrade i stenbädden och kan tolerera ett skalv på 8,5 på Richterskalan”, hävdade företaget på sin webbsida.
Från min forskning och den undersökning jag genomförde av stenarna i området fann jag att den sedimentära bädden under anläggningen var dåligt förkastad.  Några små förkastningar som jag hittade var mindre än 1 cm isär.

När jag höll upp prover på stenarna som anläggningen ligger på så krympte de som socker i min hand.  ”Men företaget sa till oss att detta var verkligt solida stenar!”, sa reportrarna. 

Jag frågade: ”Tror ni att dessa är verkligt solida?”  Och de började skratta.

Den 7 juli förra året, samma dag som jag besökte Hamaoka, varnade Ishibashi för faran för en jordbävning som kunde orsaka en kärnkraftskatastrof, inte bara i Japan utan globalt.  Detta skedde på International Union of Geodesy and Geophysics konferens som hölls i Sapporo.  

Han sa: ”De seismiska mönsrten på atomanläggningar är baserade på standard som är för gamla sett från modern seismologisk synpunkt och är otillräckliga.  Myndigheterna måste erkänna möjligheten att en jordbävning-kärnkraftskatastrof kan inträffa och väga riskerna objektivt”.

Efter den största kärnkraftsanläggningskatastrofen i Japans historia vid Tokai, Ibaraki Prefecture i september 1999, byggdes stora, dyra beredskapscentraler nära anläggningarna för kärnkraft för att lugna de boende i närliggande områden.

Efter att ha besökt det centrum som ligger några kilometer från Hamaoka insåg jag att Japan inte har någon verklig plan för kärnkraftskatastrofer i händelse av att en jordbävning skulle förstöra reaktorns vattenkylningssystem och utlösa en härdsmälta i reaktorn.
Dessutom, men inte ens nämnt av ERCs tjänstemän, är det en extrem fara för att en jordbävning skall orsaka en förlust av kylvätskan i polerna där förbrukade bränslestavar hålls.

Som rapporterats förra året i tidskriften Science and Global Security, baserat på en studie som gjordes 2001 av US Nuclear Regulatory Commission, om funktionen i polerna för att minska eller ta bort hettan äventyras allvarligt – genom att vattnet t ex torkar ut – och bränslestavarna hettas upp tillräckligt för att förbrännas, kommer strålningen i dem sedan att släppas ut i atmosfären.  Detta kan skapa en kärnkraftsolycka ännu större än Tjernobyl.

Om en kärnkraftsolycka inträffade skulle arbetarna vid anläggningen, såväl som hjälppersonal i Hamaoka ERC, omedelbart bli utsatta för dödlig strålning.  Under mitt besök visade ERCs ingenjörer oss små duschar vid centret som de sa skulle användas för ”sanering” av personalen.  Dock skulle dessa vara verkningslösa för de utsatta personer som inandats strålningen.

När jag frågade ERCs tjänstemän hur de planerade att evakuera miljoner människor från Shizuoka Prefecture och bortom den efter en jordbävning av Kobe-magnituden  (Kobe är på samma subductionszon som Hamaoka) förstörde kommunikationslinjer, vägar, järnvägar, dricksvattenanläggningar och avloppsnät, så hade de inget svar att ge.

Förra året var James Lee Witt, tidigare chef för US Federal Emergency Management Agency, anlitad av New Yorks invånare för att bedöma den amerikanska regeringens plan för räddningsinsatser vid en kärnkraftskatastrof.  Medborgarna var chockade när de fick veta att det inte fanns någon sådan plan som skulle räcka till för en olycka vid Indian Point kärnreaktor, bara 80 km från New York City.

Den japanska regeringen är inte bättre förberedd eftersom det inte finns någon tillfredsställande respons möjlig för att begränsa eller ta hand om en sådan katastrof. Förebyggande åtgärder är faktiskt den enda effektiva åtgärden att överväga.

År 1998, Kei Sugaoka, 51, en japansk-amerikansk senior fältingenjör som arbetade för General Electric i USA från 1980 tills han avskedades 1998 för att ha lämnat ut uppgifter där som gav japanska inspektörerna problem vid inspektionen av en reaktor 1989, som han hävdat hade undanhållits GEs kunder, dvs Tokyo Electric Power Company – TEPCO.  Detta ledde till att man stängde ner kärnanläggningen och en reform av Japans kärkraftsindustri.
Senare framkom det från GE-dokument att de faktiskt hade informerat TEPCO – men att företaget inte informerat myndigheternas regulatorer om riskerna.

Yoichi Kikuchi, en japansk atomingenjör som också blev en whistleblower, har berättat för mig personligen om många säkerhetsproblem vid japanska kärnkraftsanläggningar, såsom sprickor i rören i kylsystemet från vibrationer i raktorn.  Han sa att elbolagen ”spelar ett farligt spel för att öka förtjänsterna och minska på den statliga övervakningen”. 
Sugaoka höll med och sa: ”Det mest skrämmande, ovanpå alla andra problem, är att alla kärnkraftsanläggningar åldras och orsakar försämring av rörledningar och skarvar som alltid utsätts för stark strålning och hetta”.  
                                                                                   
Som för de flesta whistleblowers är både Sugaoka och Kikuchi medborgerliga hjältar, men de är nu arbetslösa. 

The Radiation and Public Health Project – en grupp av oberoende amerikanska forskare – har samlat in 4 000 babytänder från barn som lever runt om kärnkraftsanläggningar.  Dessa tänder var sedan testade för att fastställa nivån på Strontium-90, en radioaktiv fissionsprodukt som finns i utsläppen från anläggningen.

Ofödda barn kan bli utsatta för Strontium-90 genom dricksvattnet och näringen från modern.  Alla som lever nära kärnkraftsanläggningar är utsatta för kroniskt låga nivåer av strålning som kontaminerar maten och dricksvattnet.  Ökande antal fall av cancer, spädbarnsdöd och låga födelsevikter som leder till kognitiv försvagning har länkats till strålningsutsatthet under årtionden.

Tilläggas kan att den 26 mars i år – firandet av 25 år sedan den värsta kärnkraftskatastrofen i USAs historia vid Three Mile Island-anlägngingen i Pennsylvania – släppte Radiation and Public Health Projekt nya data för effekterna av den händelsen.  Dessa visade ökning i dödsfallen av nyfödda med upptill 53 % och i sköldkörtelcancer med mer än 70 % - data som aldrig har framlagts från USAs regering.  Precis som effekterna heller aldrig talas om när det gäller både kort- och långvariga hälsoeffekter.  Det är inte en fråga om huruvida eller inte en kärnkraftskatastrof kommer att ske i Japan, det är en fråga om när det kommer att hända.

Liksom tidigare Sovjetunionen efter Tjernobyl så blir Japan ett land som kommer att lida av strålningssjukdomar som förstör de framtida generationerna, och dessutom en vida spridd kontaminering av områden på landsbygden som kommer att garantera en katastrof av allmänhetens hälsotillstånd.

En kommentar angående kärnkraftsfällan kommer från Ernest Sternglass, en välkänd forskare i USA som hjälpte till att stoppa atmosfäriska tester i Amerika, noterar att ”Helt nyligen blev reaktorn i Fort St Vrain i Colorado konverterad till fossilt bränsle, naturgas, efter upprepade problem med reaktorn.  Samma sak med en reaktor vid Zimmer Plant i Cincinnati, som ursprungligen var designad som en kärnkraftsanläggning men konverterades till naturgas innan den ens hann sättas igång. Existerande turbiner, transmissionsutrustning och mark kunde användas”.

Efter att ha konverterats till naturgas producerade Fort St Vrain dubbelt så mycket elektricitet och mycket mer effektivt och billigt än från kärnkraftsenergin – med ingen risk alls, naturligtvis. Det är tid att göra förändringar från kärnkraftsbränsle till fossila sådana för att rädda framtidens generationer och ekonomin i Japan.