|
Euron pressas hårt i spåren av greklandskrisen. Europressen beror på att grekräddningen späder på oron för att skuldkrisen i andra EU-länder blossar upp till betydligt mer kostsamma problem. Krisen riskerar också att bromsa den globala ekonomiska återhämtningen.
Euron kan dessutom komma att ta mer stryk på valutamarknaden. Ingen vet nämligen om räddningspaketet ska räcka i de tre år som IMF och EMU-länderna gemensamt planlagt. Notan för kalaset riskerar alltså att bli betydligt dyrare än de 110 miljarder euro som räddningsaktörerna lagt upp på bordet.
Att börserna faller i spåren av euroförsvagningen beror framförallt på en minskad riskvilja hos investerarna. Så samtidigt som förtroendet för euro sjunker ökar riskpremien för att investera Europa. När det finansiella klimatet försämras kräver nämligen investerarna mer betalt för den risk som de ikläder sig.
För många europeiska exportbolag innebär det kaos som politikerna i Aten ställt till med dock en förstärkt konkurrenskraft på de internationella exportmarknaderna i takt med att euron försvagas.
Euroslakten betyder stärkt konkurrenskraft för exportbolagen i eurozonen. För svenska exportbolag med Europa som försäljningsområde är euroförsvagningen främst av ondo. Bolagens resultat riskerar också att påverkas av valutarörelser om tillgångar och skulder är i olika valutor.
Valutakursförändringar som påverkar resultat när produkter exporteras till länder utanför tillverkningslandet kallas för transaktionsexponering. När utländska dotterbolags resultat räknas om till svenska kronor så kallas effekten för omräkningsexponering.
Bolag med produktion i Europa och försäljning i andra valutor än euro gynnas mest av den rådande valutatrenden. Det betyder till exempel att många tyska bolags konkurrenskraft stärks kontra sina svenska konkurrenter.
För svenska exportbolag svarar Europa för en stor del av exporten. Det betyder att exportbolag med mycket försäljning till Europa får sämre betalt för sina produkter om man sitter men produktion i svenska kronor och/eller inköp i dollar. Generellt sett är det framförallt de medelstora svenska bolagen med en dominerande del av försäljningen mot Europa som drabbas.
Bankerna har också tagit mycket stryk på börsen de senaste dagarna. Det beror inte på euroförsvagningen utan förklaras främst av bankernas exponeringar mot länder mot eventuella finansiella problem. För de svenska bankernas del som i princip saknar exponeringen mot de flesta sydeuropeiska marknaderna så är nedgången mest en smitta från den europeiska i banksektorn.
Globala verkstadsbolag som Sandvik och Atlas Copco har mindre exponering mot euron än många medelstora bolag. Sandvik definierar i sin årsredovisning valutarisk som valutakursernas förändring som påverkar årets resultat, övrigt totalresultat och företagets konkurrenssituation på olika sätt.
Sandvik har försäljning i ett stort antal valutor. Om kurserna för samtliga valutor som Sandvik är exponerad emot skulle förändras med fem procent i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månaders period minska med 459 miljoner kronor, förutsatt att de ingående valutorna är de samma som vid årsskiftet. Nettoeffekten på övrigt totalresultat skulle till följd av samma valutakursförändringar bli 1869 miljoner kronor.
Ett annat exempel på hur valutan påverkar företags resultat är hämtat från Husqvarnas årsredovisning. Där framgår att en förstärkning av den svenska kronan mot euron med 10 procentenheter påverkar rörelseresultatet negativt med cirka 260 miljoner kronor.
I Electrolux årsredovisning går det att läsa att en samtidig förändring av varje enskild valutas värde med 10 procentenheter mot svenska kronor skulle påverka koncernens resultat på ett år med cirka 490 miljoner kronor. I Electrolux känslighetsanalys av valutor framgår det en tioprocentig försvagning av euron mot den svenska kronan riskerar att försvaga resultatet före skatt med 529 miljoner kronor.
Många svenska bolag riskerar att drabbas hårt av eurons kräftgång.
Även skogen missgynnas av valutatrenden. Tidigare har skogsbolagen gynnas av den starka euron medan deras finska kollegor har fått brottas med en stark valuta. Nu vänder trenden för de svenska skogsbolagen.
Bland de svenska bolagen som gynnas återfinns bolag som har en stor del av sin försäljning i dollar. Andra bolag som gynnas av en svagare euro är bolag med som har stora inköp i euro och försäljning i andra valutor
En annan förlorare på valutaskiftet är klädföretaget H&M som har stora inköp i dollar och merparten av försäljning i euro. Från och med den 1 december 2009 så kurssäkrar dock H&M 100 procent av varuinköpen i syfte att minska svängningarna orsakad av kursförändringar.
Även för H&M:s del uppstår valutaeffekter tillgångarna i utländska försäljningsbolagens balansräkningar. Någon kurssäkring för denna risk, så kallad equity hedging, görs dock inte.
Om man tror att den Europiska finansiella soppan bryter konjunkturuppgången i Europa och att kvartalsrapporter för det första kvartalet blir årets bästa rapportsäsong bör man undvika bolag med stor försäljning i EU, det gäller speciellt investeringsvaror som fordon och vitvaror.
|
