Näringslivstopparnas hemliga sällskap Källa: Dagens Industri, 24.5.2009 Skriven av Susanne Bark Väntetiden för att bli invald är tio år och de eleganta frackmiddagarna blir fulltecknade på någon timme. Det är eftertraktat att vara med i Timmermansorden, en Stockholmsbaserad herrklubb med anor från 1700-talet. Att tala politik på träffarna är förbjudet, liksom att utåt yppa något om ordens hemliga ritualer. ”Ceremonierna inbjuder till eftertanke och stillhet, som gör gott”, säger bankprofilen Christer Villard.

Få vet vad som egentligen döljer sig i den pampiga byggnaden uppe på Eriksberg på Östermalm i Stockholm. Men där huserar Timmermansorden, ett exklusivt sällskap som lever lite i skuggan av den mer kända Frimurarorden.

Timmermansorden omfattar 1.300 bröder ur den övre medelklassen. Det flesta är affärsmän, jurister, civilingenjörer, läkare, militärer eller präster.

Man måste vara minst 23 år och bli rekommenderad av två faddrar för att kunna kandidera till inval. Omröstningen sker genom ballotering, eller kulval, en metod som också används då Svenska Akademien utser nya ledamöter.

Den som släpper ned en vit kula i en voteringslåda bifaller invalet, medan den som släpper en svart kula avvisar det.
”Men det är ovanligt att de som föreslås inte blir invalda, det har bara hänt två gånger sedan jag blev ämbetsman 1974. Eftersom vi har så lång kö är faddrarna noga med vilka de föreslår”, säger Gunnar Telerud, som är en av Timmermansordens sju högsta ämbetsmän.

Man får heller inte vara äldre än 50 år när man väl kommer fram i kön. Just nu tas 25–30 personer in per år, och man väljs in på livstid. Greve Tom Wachtmeister, som var vd på Atlas Copco 1975–1991, har varit ordens generalguvernör i 17 år, men i april i år lämnade han av hälsoskäl över till sin svärson, friherre Johan Löwen.

Många nämner de förstklassiga middagarna som ett starkt skäl att vara med i orden. Eriksberg Catering och Festvåning, som även har Regeringskansliet, hovet och Försvarsmakten på kundlistan, står för maten.

Att komma över en av de 312 platserna vid de större sittningarna är ungefär som att köa till en rockkonsert, biljetterna tar slut på någon timme och ett hundratal personer hamnar på reservlistan.
Mest attraktiv är en omtalad hummermiddag som hålls på hösten.

Ibland uppträder ordens egen manskör, där flera medlemmar hör hemma i Eric Ericsons kammarkör. Ordensbrodern Michael Kongstad, som har ett förflutet som kommunikationsdirektör på Telia Sonera, Posten och OM-Gruppen, gillar också att bidra till underhållningen.

”Jag har faktiskt en kantors- och organistexamen, och jag tycker att det är roligt att spela piano när vi träffas”, säger han.

Under middagarna serveras de sittande gästerna av så kallade tjänande bröder, vars uppgift är att just hjälpa till vid måltider och ceremonier i hyddan, som ordens loge kallas. De tjänande bröderna är sammanlagt 60 stycken.

”Tabu är att tala politik, en regel som lever kvar sedan 1700-talet då kungen fruktade att ordenssällskapen skulle ägna sig åt maktkonspiration eller annan omstörtande verksamhet. Och trots att de flesta bröder förklarar att de även undviker att prata jobb vid sammankomsterna tycks orden vara ett bra nätverk.

”Man träffar allt från musiker till präster under mycket trevliga former”, säger it-entreprenören Johan Brenner, och får medhåll av Atlas Copcos chefsjurist, Hans Sandberg.
Den senare är ledamot av drätseldirektoriet, som sköter ordens ekonomi.

”Jag hade stor glädje av orden när jag var yngre och flyttade till Stockholm utan att känna så många. Detsamma har gällt senare i livet, eftersom jag har ett arbete som till stora delar är förlagt utomlands.”

Lars Gårdö, ordförande i Swedfund och tidigare vd i investmentbolaget Atle, uppskattar blandningen på folk.
”Man blir alltid placerad med nya människor vid middagarna, och det är högtidligt med frack.”

Annars är just synen på fracken något som varierar.
”Man vänjer sig med tiden. För mig har påklädningstiden gått från 30 till 3 minuter på några år”, säger Michael Kongstad.

”Att hoppa i fracken redan klockan 16 på onsdagarna är kanske inte min bästa gren, och frack är kanske inte heller mitt favoritplagg. Men när man väl kommer dit är det jättetrevligt”, säger Mats Qviberg, ordförande för och medgrundare av finanskoncernen HQ.
”Frack är för omständligt för mig. Jag har inte varit där sedan jag blev invald 1983”, säger den förre Alfa Laval-chefen Harry Faulkner.

Timmermansorden bildades av löjtnant Georg Hinrich Barfod år 1761. Som de flesta andra ordenssällskap från den tiden står den på kristen grund, och namnet syftar på Jesus Kristus, som var timmerman.

Löjtnant Barfod sårades i pommerska kriget och fick ta del av den tidens sjukvård, vilket förmodligen bidrog till ordens syfte ”att hjälpa dem som kommit i olycka under byggande och krig”.

Läkaren och adelsmannen Carl Trafvenfelt, som var framstående inom orden på 1800-talet, var den som tog initiativ till att Karolinska institutet inrättades 1810, ”för utbildandet av fältskärer”.

Enligt ordenslegenden grundades Timmermans-orden i England, men det dementeras av Göran Dahlbäck, professor i medeltidshistoria, tillika en av ordens sju högsta ämbetsmän.
”1936 gjordes det ordentliga efterforskningar i England och Holland inför ordens 175-årsjubileum, men det gick inte att belägga ordenslegenden. På 1700-talet var det viktigt att ordenssällskapen hade en ärorik förhistoria, så det troliga är att Barfod konstruerade en där han inkluderade platser och personer som är historiskt belagda, som Elisabet I och hennes syster, ’Bloody Mary’.”

Löjtnant Barfod skissade också på en kvinnlig parallellorden, men den förverkligades aldrig och det finns heller inga tankar på att väcka liv i de planerna i dag.
”Vi har i princip levt oförändrat i snart 250 år. Jag tror inte att vi får se någon kvinnoorden under min livstid”, säger Gunnar Telerud.

Det har däremot funnits två dotterordnar i Finland, men sedan Sverige förlorade den östra rikshalvan i kriget mot Ryssland 1808–1809 har orden endast haft en loge.

Det ursprungliga mottot är kvar: ”Gudsfruktan och människokärlek”.

”I dagens samhälle är det förstås lättare att ta på vad människokärleken, eller barmhärtighetstanken, innebär eftersom vi delar ut pengar till ideella ändamål och behövande. Men tanken om gudsfruktan lever också kvar på så sätt att våra ritualer vilar på kristen etik”, säger Gunnar Telerud.

Ordensbröderna är fördelade på tolv grader, och vid varje ny grad går de igenom en ny ritual.
”De förmedlar ett budskap som är mer eller mindre uttalat. Vid ceremonin får man tillfälle att rannsaka sig själv”, säger Gunnar Telerud.

Flera bröder vittnar om att de historiska ritualerna utgör en välgörande kontrast till det moderna samhället utanför.
”Förändringshastigheten är ju inte riktigt densamma som på internet”, säger Michael Kongstad.

Lars Gårdö var särskilt tagen efter sin första gradering.
”I varje gradering finns en stark symbolik, som man får förklarad för sig efteråt. Det är en stark upplevelse. Och så är det lite kul att alla utomstående är så nyfikna på det som är hemligt, men jag kan försäkra att det inte förekommer några dödskallar eller andra konstigheter.”

Liksom Frimurarorden beskylls Timmermansordens medlemmar ibland för att dricka blod, ligga i likkistor och äta små barn, något som kanske inte helt oväntat dementeras av ordensbröderna.
”Du får tro på mig, det förekommer inte”, säger medeltidsprofessorn Göran Dahlbäck.

Bröder som har uppnått den sjunde graden får bära en särskild ordensring på höger långfinger. De som har nått den tolfte och högsta graden ska dessutom låta göra en egen vapensköld, om de
inte redan har ett adligt vapen.

Exempel på motton på de vapen som pryder stamhusets väggar är:
Tro och hoppas
Arbetsglädje
Med förenade krafter
Hjälp åt alla
Rätt och sanning

Men alla bröder tycker inte att gradsystemet är klanderfritt. Lite syskongnabb förekommer som bekant i de bästa familjer.
”De som har de högsta graderna kan vara ganska överlägsna mot oss andra. Det gillar jag inte, hierarkin är lite fånig. Om man får en hög grad i Timmermansorden kanske man inte har en så hög grad i samhället utanför”, muttrar en broder som vill vara anonym.

Timmermansorden är förmögen. Marknadsvärdet på ordens värdepapper ligger för närvarande på 280 miljoner kronor. Till det kommer fastigheten på Eriksberg, som har ett taxeringsvärde på 285 Mkr. Marknadsvärdet är det ingen som känner till.
”Fastigheten är inte till salu”, säger Hans Sandberg.

1788 års förvärv av egendomen Eriksberg, vid Träsket i den dåvarande utkanten av Stockholm, var ett lyckokast. Området hade tvivelaktigt rykte och präglades av ”dålig sanitet och en ansamling av asociala element”, som det står i en av ordens minnesskrifter.
”På den tiden låg det tillräckligt långt ut för att vara någorlunda billigt”, säger Göran Dahlbäck.

1796 inrättade orden sitt första hospital. Hospitalet blev så småningom ett ålderdomshem, som flyttade till Nockeby i Bromma 1913. När det inte längre bar sig ekonomiskt såldes det till föreningen Pauvres Honteux, som rev huset och byggde nytt på 1960-talet. Pauvres Honteux erbjuder än i dag hyreslägenheter till friska pensionärer i Nockeby.

Timmermansordens nuvarande stamhus på Eriksberg invigdes 1923, och det tog nio år att bygga. Det är ritat av Isak Gustaf Clason, som bland annat har ritat Nordiska museet, Hallwyllska palatset och Östermalms saluhall i Stockholm.
”Ordens lokaler är underbart vackra”, säger Niclas Forsman, vd på Stockholms Auktionsverk och vice intendent för ordens konst- och vapensamling.

Timmermansbröderna skänker omkring 6 Mkr om året till ideella ändamål. Omkring 700.000 kronor går till individuella sökande, som ensamstående mödrar med barn. Andra stora mottagare är den privata ideella föreningen Stockholms borgerskap, som använder pengarna till vård av demenssjuka, och Ersta diakoni. S:t Lukasstiftelsen och Ericastiftelsen får också betydande belopp som går till psykiatrisk vård.

Sedan 1992 delar man ut ett stipendium på 30.000 kronor till minne av författaren Bo Setterlind, som var mycket aktiv i orden.

Till dem som har fått stipendiet hör skådespelaren Börje Ahlstedt, musikern Putte Wickman och författaren Kerstin Ekman.

Orden har dessutom en intern verksamhet som tar hand om äldre och sjuka bröder vid behov. Många påpekar att orden även fyller en viktig social funktion för pensionerade bröder som har förlorat sina respektive eller de kontakter som varit kopplade till deras yrken.
”Jag tycker att det är fantastiskt att man kan hitta en gemenskap där på äldre dagar också”, säger Christer Villard, som själv är 60 år.

”Det är som ett gubbdagis i fantastisk miljö.”