Lennart Sacrédeus

Nytt fördrag kan ge Bryssel mer makt Källa: Världen Idag, 8.5.2009 Skrivet av Jacob Rudolfsson

Sacrédeus varnar för följderna av nytt
EU-fördrag

I dag sitter varje EU-lands regeringschef som ord­förande ett halvår i taget. Med Lissabonfördraget tar en EU-president, en permanent ordförande på två och ett halvt år, med möjlighet till omval, över arbetet med att leda EU:s 27 regeringschefer.

– Det innebär att EU-presidenten i praktiken kommer att ta över den roll som ordförandelandets regeringschef har. Ansvars­förhållandena är oklara, men om och när det blir en EU-president kommer innehavaren av detta mäktiga ämbete lätt kunna överskugga ordförandelandets regeringschef, säger Lennart Sacrédeus.
Under halva sin tid som europaparlamentariker, mellan 1999 och 2002, satt Sacrédeus
i Europaparlamentets konstitutionsutskott.

Nu har han, som riksdagsman, vid två tillfällen i riks­dagen påpekat detta för stats­minister Fredrik Reinfeldt. Alla riksdagspartier utom ett, Socialdemokraterna, avvisade i riksdagens remissvar om ett nytt EU-fördrag tanken på en EU-president.

– Reinfeldt har i kammaren pekat på riskerna med att varje lands ordförandeskap tunnas ut. Med ett eget kansli och egna resurser kan EU-presidenten lätt ta över hela agendan. Roll- och ansvarsfördelningen med premiärministern för 2010 års första ordförandeland, Spanien, kommer få stor betydelse för det framtida mönstret.

– Medieintresset kommer också att vara fokuserat på EU-presidenten, tillägger han.
Med största säkerhet blir det en tidigare regeringschef som får uppdraget att leda EU-arbetet. Några tänkbara val, enligt Sacrédeus, är antingen Storbritanniens förre premiärminister, Tony Blair (Labour), eller Spaniens dito, kristdemokraten José María Aznar.

– Belgiens förre liberale premiärminister Guy Ver­hofstadt, eller Lux­em­burgs Jean-Claude Juncker, kristdemokrat, är också tänkbara kandidater, nämner han.

Irlands nej förra sommaren kan också ha banat väg för att landet kan få vissa viktiga undantagsregler, berättar Sacrédeus.

Från EU:s sida försöker man nämligen, enligt samma modell som när danskarna först röstade nej till Maastrichtfördraget, erbjuda ett antal förbehåll.

– Irland ska lägga fram sina undantagskrav i juni. Det gäller den militära neutraliteten, bevarandet av äktenskapet som en förening mellan man och  kvinna, samt det ofödda barnets värde och rätt till liv. Man kan helt enkelt tjäna på att säga nej i en första omgång, konstaterar Lennart Sacrédeus.