Pär Magnusson

Finland het kandidat för att lämna euron Hufvudstadsbladet, 2.12.2011 Marcus West

 Euroländerna står i ett vägskäl. Det ena alternativet är att något av Medelhavsländerna, till exempel Grekland, lämnar eurosamarbetet. De övriga euroländerna accepterar inte att Grekland blir kvar eftersom grekerna missköter sin ekonomi. Få tror att Grekland klarar av att betala skulderna och återfå konkurrenskraften.

– Det andra alternativet är att något av de starka länderna Tyskland, Nederländerna eller Finland lämnar eurosamarbetet, säger Pär Magnusson.

Magnusson tror att instinkten hos Europeiska centralbanken och EU-ledarna för dem i riktning mot en gemensam finanspolitik.

Finland drabbas hårt

Han menar att man då måste fråga sig vilka länder som är minst betjänta av en gemensam finanspolitik?

– Det är uppenbart att Finland hör till de länder som skulle drabbas hårdast. Finland har en god ekonomi och skulle få stå för en oproportionerligt stor del av finansieringen. Samtidigt har Finland en väldigt liten röstandel i EMU, vilket betyder att Finland skulle ha väldigt litet inflytande över den förda politiken.

Spelar det någon roll om ett litet, marginellt land som Finland lämnar eurozonen?

– Ja, det gör det. Det är inte landets storlek i sig som är avgörande. Det är det faktum att man är ett prejudikat. Skulle Finland säga: Nej, vi går inte med på att skapa en gemensam finanspolitisk union så har man i praktiken öppnat dörren för att även Nederländerna, Österrike, Tyskland och Slovakien kan göra likadant.

Vad blir kvar av euron om Finland och ett antal länder till drar sig ur?

– Då blir det kvar en sydeuropeiskt euro, det kan förmodligen fungera till och med bättre än vad det fungerar i dag. Men det skulle bli en eurozon med stigande räntor och en allt svagare euro.

Slutspelat för euron

Är det slutspelet för euron som vi upplever?

– Det är slutspelet för eurozonen som vi känner den. Det kan bara komma ut två saker ur det här. Antingen går eurozonen mot en gemensam ekonomisk union med gemensam finanspolitik eller så bryts den upp. Euroländerna måste bestämma sig ganska snabbt.

Kommer de nationella parlamenten att godkänna en finanspolitisk union?

– Om de försöker göra det så kommer folken inte att gå med på det. Politikerna har gjort allt de kan för att undvika den här frågeställningen. De vet att de inte har väljarna bakom sig i länder som Finland, Tyskland, Holland och Österrike.

Därför har regeringarna istället valt att tala om att de skuldsatta länderna ska reda upp situationen själva.

– Men det är tyvärr helt omöjligt för dem att göra det.

– Politikerna måste vara ärliga och tala ur skägget. Vill vi gå in i en fullständig politisk union med de här länderna? Är svaret nej på den frågan, då vill man nog inte vara med i EMU.