Diskriminering inför EU-valet Björn von der Esch - Världen idag, 8.5.2009

Det näst intill osannolika – att Sverige inför EU-valet är på väg att grovt bryta mot Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter – förefaller hotande nära. Europarådet, (som inte har med EU att göra), har som en av sina mest betydelsefulla uppgifter att övervaka att val i medlemsländer sker under fria och rättvisa former (fair and free).

Fundamentalt för Europarådet är därför att undersöka om partierna – framför allt oppositionens – behandlats likvärdigt inför val. Omständigheterna kring media- och finansiella bidrag väger synnerligen tungt. Förekommer grova kränkningar kan ett val underkännas.

Söndagen den 26 april kunde man läsa på text-tv att, sedan Kristdemokraterna bestämt sig för att utnyttja tv-reklam inför EU-valet, hade övriga partier fått motsvarande erbjudande. Dock inte Junilistan, trots att man i senaste valet blev tredje största parti.
Det sades uttryckligen att det EU-kritiska partiet inte fick delta och därmed heller inte kom i åtnjutande av de svindlande rabatter övriga partier lär ha erbjudits. Något skäl till diskrimineringen har, såvitt känt, inte angetts.

I vintras anslog regeringen pengar till partierna för EU-valkampanjen.
Anslagen beräknades i förhållande till antalet mandat. Dock inte vad gäller Junilistan.
Trots sina tre mandat, erhöll Junilistan endast hälften av sin kvot. Det motiverades med att Junilistan inte var ett riksdagsparti. En dubiös motivering. Riksdagspartierna har redan betydligt större inkomstkällor än Junilistan. Dessutom finns det ingen anledning att åberopa något annat val än EU-valet i detta sammanhang.

Den diskriminering av Junilistan inför EU-valet som dessa två händelser beskriver, innebär en fullkomlig härdsmälta för vår demokrati.

Allvaret understryks av att tredje statsmakten hittills förhållit sig till synes passiv. Så även myndigheter ansvariga för diskriminering. Det rör sig dessvärre inte om enstaka handling utan om en systematisk diskriminering.

En tragedi för en demokrati och självfallet en skam, att som en av de äldsta medlemmarna i Europarådet sannolikt tvingas få sin sak prövad inför domstolen. Tänk om den finner att kraven på ”fair and free” inte uppfyllts!

Sverige har världens kanske mest utvecklade skydd för mänskliga fri-och rättigheter – på pappret. Vi har lagstiftning och institutioner som ska garantera varje aspekt.

Men vad händer när man inte längre förmår omsätta detta utomordentliga skyddssystem i handling? När man inte längre reagerar då mänskliga fri- och rättigheter inför ett val, kan kränkas till och med i Sverige?