| Försöker regeringen smygansluta svenska kronan till euron utan folkomröstning på samma sätt som man röstade igenom Lissabonsfördraget?
Regeringen har ingen samlad åsikt och oppositionen klagar över brist på information om Sveriges linje när förhandlingarna om den så kallade europakten slutspurtar i Bryssel. Även i Italien och Irland pågår de politiska diskussionerna om europakten in i det sista, samtidigt växer Greklands budgetunderskott.
– Det är märkligt att regeringen inte har någon uppfattning. Det är högst oklart vad regeringen gör i förhandlingarna, säger Marie Granlund, vice ordförande (S) i EU-nämnden.
Pakten är i första hand tänkt för länder med euro, men övriga EU-länder kan anslutas sig frivilligt.
Den europeiska centralbanken, ECB, kan komma att ”känna sig mer avslappnade” när väl EU har implementerat de åtgärder som de enades om i december för att stärka den finansiella disciplinen i EU. Så lät tongångarna i Italien på torsdagen. ”Jag kan inte utesluta att när väl en överenskommelse om den så kallade finanspakten är färdig så kan ECB, så att säga, känna sig mer avslappnade”, sade Italiens premiärminister Mario Monti i parlamentet på torsdagen, enligt Bloomberg News.
Mario Monti sade vidare att EU:s så kallade ”sexpacksregler” är tillräckliga för att reducera skuld- och underskottsnivåerna i euroområdet, och det behövs inga ytterligare åtgärder.
Irland är också ett land vars finansiella framtid är beroende av europakten.
– Det går inte att avgöra huruvida Irland kommer att behöva genomföra en folkomröstning om den slutliga versionen av EU-ledarnas överenskommelse från december innan den slutliga texten har färdigställts, sade Irlands premiärminister Enda Kenny i London på torsdagen.
”Situationen är mycket enkel, om överenskommelsen inte är konsistent med vår konstitution kommer det att krävas en folkomröstning”, sade han, och tillade att det bara kan avgöras ”när texten är färdigställd”.
Enda Kenny betonade att den slutliga överenskommelsen måste tydligt klargöra att förluster på statspapper för den privata sektorn endast ska gälla Grekland.
Trots åtstramningar växte Greklands budgetunderskott med 0,8 procent till 21,6 miljarder euro 2011, visar färska siffror från regeringen i Aten. Lokala myndigheters budgetar och socialförsäkringen ingår inte i denna beräkning.
Grekland, inne på fjärde året av recession, befinner sig sedan 2009 i en djup skuldkris och förhandlar just nu med EU och IMF om ett andra stödprogram med nödlån på 130 miljarder euro och en skuldlättnad på drygt 100 miljarder euro.
|
